1960-talets skattemoral

Jag skrev för ett tag sedan om att Skatteverket för att få in mer skattepengar vill ha utbildningsinsatser om vikten att betala skatt.

Göran Hägg beskriver i sin bok "Välfärdsåren" (Wahlström & Widstrand, 2005) hur skattemoralen var i Sverige på 1960-talet:

"Ibland presenterade TV rentav reportage om så kallade samvetspengar. Tjänstemän från skattemyndigheten berättade där om hur det anonymt kommit in stora summor som någon lyckats undanhålla vid deklarationen, någon som vid närmare eftertanke insett hur omoraliskt det var att inte betala solidariskt till det allmänna bästa. Någon gång visade reportaget även kuvertet och de sladdriga hundra- och tusenkronorssedlar som den samvetsömme lagt i och sedan anonymt insänt. En förfrågan hos Riksskatteverket ger vid handen att reportagen verkligen var alldeles sanna! Det har faktiskt inträffat även någon gång i modern tid, uppger man, men i stort sett försvann 'samvetspengarna' med det övriga välfärdskomplexet" (min fetstil).

Kanske en inspirerande tankeställare för dagens skattmasar och fuskjägare.


----------
Bloggat:

Biology&Politics om pressfrihet och hyckleri, Alliansfritt Sverige om vilka stora organisationer och andra intressen som har motsatt sig FRA-lagen, Motvallsbloggen om USA:s krig och vapenskrammel, Claes Krantz om att FRA-lagen är anpassad för att spionera på ryssar, Ekonomistas om avreglerat jordbruk och ökade matpriser.

"Beskatta spekulanterna"

Svallvågorna efter USA:s finanskris ger känningar i stora delar av världen. Så vad bör göras så att något liknande inte ska hända igen?

Dean Baker på Center for Economic and Policy Research (CEPR) skriver i Guardian om sitt eget delförslag till lösning, en slags version av Tobinskatten, fast på aktiehandel istället för valutahandel - i syfte att minska den rena spekulationen på börsen:

" ... det finns en enkel åtgärd som åtminstone skulle säkerställa att allmänheten får en del av nöjet. En blygsam skatt på finansiella transaktioner skulle lätt kunna ge en summa motsvarande 1% av BNP per år, eller 150 miljarder dollar för tillfället.

Detta är reda pengar - nog för att finansiera en 10-procentig sänkning av inkomstskatten rakt över.

En 0,25%-ig skatt på aktiehandel eller 0,02% skatt på köp av credit default swaps [ett kreditderivat] kommer inte ha någon mätbar effekt på produktiva finansiella transaktioner, men det kommer troligtvis att göra en allvarlig buckla i den spekulativa aktiviteten.

Därför är det ett win-win-win-förslag. Det minskar spekulationen, det tar en stor tugga av Wall Streets intäkter och vinster och det samlar ihop en pengahink".

Min egen kommentar: att tygla börsen vore hyfsat, att avveckla den vore ännu bättre. Så att arbetsplatserna helt kan ägas och styras av dem som arbetar på dem istället.

Tidigare blogginlägg om börsen.

-------
Bloggat:
Alliansfritt Sverige, Svensson, Jinge och HBT-sossen om varför Vårdval Stockholm är en rikemansreform. Ett Hjärta Rött kallar de nya sjukskrivningsreglerna för "stupstocksregler" där det bland annat blir lättare att ge sjukskrivna människor sparken. Vänstervindar skriver om SVT och läsarundersökningar.

Sänkt fastighetsskatt för studentbostäder

Finansmarknadsminister Mats Odell (kd) har kommit med ett ganska trevligt förslag åt landets studenter. Men det finns ett MEN i det här förslaget.

Han har insett att många studenter har det svårt ekonomiskt och vill sänka fastighetsskatten på just studentbostäder.

– Vi måste förbilliga detta, så att man har råd att bo när man studerar, säger han till SvD.

Tidningen frågar: Hur vet du att fastighetsägaren sänker hyran?

– Det är en förhandlingsfråga, som jag antar att studenterna kommer att gripa sig an med liv och lust, svarar han.

Han har naturligtvis rätt - enligt den lagstiftning som råder i dag.

Enligt dagens hyressättningssystem som bygger på självkostnadsprincipen - (systemet heter bruksvärdessystemet) sätts hyrorna efter förhandlingar mellan hyresgäster eller hyresgästförening på ena sidan, och hyresvärden på den andra sidan.

Då kan det mycket väl bli så att skattesänkningen helt fortplantar sig i lägre hyra för studenter.

Men inte särskilt länge. För det fanns ju ett MEN i det här förslaget. Och jag satte ordet "dagens" i fetstil, eftersom det kommer en morgondag som inte ser lika ljus ut för studenternas plånböcker.

Vi vet ju alla att alliansen även tänker införa marknadshyror på hyreslägenheter.

Och då blir det inte något utrymme för hyresförhandling längre.

Då sätts hyran efter hur mycket hyresvärden kan lyckas krama ur hyresgästernas betalnings-"vilja".

Om förslaget om marknadshyror genomförs kommer en eventuell skattesänkning knappast öka tjockleken på studenternas plånböcker - utan snarare tjockleken på hyresvärdarnas plånböcker.


UPPDATERING 21/3: Mats Odell kan få kraftigt motstånd mot att genomföra sin utrednings förslag om marknadsanpassning av hyror, skriver DN.

---------
Hanna Löfqvist och Alliansfritt Sverige skriver också om hyror - om att hyresgästerna i Stockholms kommunägda bostäder får välja om de vill bilda bostadsrätt - men inte välja om de vill behålla sin nuvarande hyresvärd.

Fusk kontra fusk

Sveriges bidragsfuskare jagas med blåslampa. Kostnaden för medvetet bidragsfusk är enligt Delegationen mot felaktiga utbetalningar 10 miljarder kronor per år.

Men siffrorna ifrågasätts av Försäkringskassan, som uppges drabbas av 7 av dessa 10 miljarder. Enligt Försäkringskassan ska siffran vara 0,3-0,9 miljarder istället för 7, skriver Dagens Arbete.

Då är vi nere i knappt 4 miljarder per år för bidragsfusket. Men Sveriges kommuner och landsting säger till SVT att även deras andel är väldigt överdriven i FUT-delegationens uppskattning.

Samtidigt dränerar svartarbete statskassan med 66 miljarder per år (pdf-fil). Det totala skattefusket uppgår till 133 miljarder.

Detta bekämpas också med blåslampa, men även med skattelättnader (jobbskatteavdrag, avdrag för hushållsnära tjänster, mm.) och enklare regler.

För att stoppa 4 miljarder i bidragsfusk används alltså enbart piska.
För att stoppa 133 miljarder i skattefusk används piska, men även en hel del morötter åt de stackars skattefuskarna.

Snacka om att sila mygg och svälja kameler.

-------
Lästipset kom från Ett hjärta rött och Alliansfritt Sverige.

Skadliga skatter?

Här är del 3 i serien om verklighetsskilda ekonomiska teorier (klicka för del 1 och 2). Detta inlägg handlar om skatter och välfärdsförluster.

Först ett klargörande. Jag är ingen skattekramare, vilket en kommentator har antytt att jag är. Jag har tidigare argumenterat för att låginkomsttagare borde få sänkt skatt – den får gärna avskaffas helt om jag får tycka.

Om jag får tycka ännu mer så tycker jag att bästa vägen till ekonomisk jämlikhet är att fördela ägandet över arbetsplatserna (produktionsmedlen) och över de intäkter som de genererar. Att använda skatter för att fördela rikedom borde komma mycket längre ner på skalan.

Hursomhelst, till ämnet. En teori som nationalekonomistudenterna får lära sig går ut på att skatter leder till välfärdsförluster.

Bloggaren och ekonomen Mike Hanlon har förklarat detta väldigt pedagogiskt här. Kolla efter de röda trianglarna i diagrammen som markerar välfärdsförluster (welfare losses).

Hur förhåller sig de röda trianglarna till verkligheten då? Tänk om skatteintäkterna kan läggas på något som ökar välfärden, så att välfärden även sammantaget skulle öka?

(Till exempel har denna studie funnit ett svagt men signifikant positivt samband mellan marginalskatter och ekonomisk tillväxt

Perotti, R., 1996. Growth, Income Distribution, and Democracy: What the Data Say.
Journal of Economic Growth, 1:149-187.)

Hur skulle det påverka teorin med de röda trianglarna? Inte alls. Trianglarna i Mike Hanlons exempel skulle förbli precis lika stora och precis lika röda.

Teorin om skatter och välfärdsförluster fungerar alltså helt oberoende av hur verkligheten ser ut. Den är skild från verkligheten och saknar förmågan att säga hur ekonomin fungerar i verkligheten.

Lite längre ner i Mike Hanlons blogginlägg ser ni att de röda trianglarna även dyker upp om staten eller någon annan subventionerar, alltså betalar ut ekonomiskt stöd till, priserna på en viss vara eller tjänst.

Oavsett vad subventioner leder till i verkligheten så förblir även dessa teoretiska trianglar precis lika stora och röda.

Teorin om skatter, subventioner och välfärdsförluster är med andra ord inte falsifierbar.

Så om du någon gång skulle läsa nationalekonomi och träffa på den här teorin i undervisningen, fråga då din lärare hur han eller hon skulle bära sig åt för att falsifiera den. Det kan bli en intressant, ovanlig och inspirerande diskussion.

Bush, skattepolitiken och jobben

Nyhetsbyrån AP rapporterade i förra veckan att USA-ledaren George W Bush hade skrutit om sin ekonomiska politik.

Att "skatteminskningen bidrog till rekordlånga 52 månaders jobbskapande, en period som just tog slut".

CEPR-ekonomen Dean Baker granskade då den årliga jobbökningen sedan 1960-talet under olika presidenter, och drog slutsatsen att Bush hade kommit under sin pappas (Bush I) bottenrekord:

Kennedy-Johnson -- 3.3%
Nixon-Ford -- 1.9%
Carter -- 3.0%
Reagan -- 2.1%
Bush I -- 0.6%
Clinton -- 2.4%
Bush II --0.6%

"Ekonomin skapar jobb. Det är precis som att solen går upp. Tyvärr känner folk bättre till soluppgångarnas mönster än vad de känner till ekonomiska trender. Det är därför journalisterna borde förklara varför sådant skryt som det som president Bush levererade är löjligt", kommenterar han syrligt.

--------
Bloggtips: Alliansfritt Sverige skriver om att utförsäljning av kommunala lägenheter inte har något opinionsstöd i Sverige.

Skattefusk mycket dyrare än bidragsfusk

Försäkringskassans direktör bedömer att bidragsfusket bara kostar en fjärdedel av vad skattefusket gör, skriver DN.

Apropå skandalerna om alla skattefuskande ministrar.

Att regeringen jagar bidragsfuskarna i en sanslöst mycket större omfattning än de jagar skattefuskare har alltså inga samhällsekonomiska orsaker.

(Andra bloggar om DN-artikeln)

Nya jobb inte regeringens förtjänst

Om någon nu har tänkt att plocka billiga poäng på att koppla det faktum att arbetslösheten minskar till regeringens skattesänkningar för de rika (framför allt) och nedskärningarna i a-kassan, läs denna artikel i DN, från nyhetsbyrån TT.

"Men att jobben fortsätter att bli fler och att tillväxten är god är knappast regeringens förtjänst, utan den starka konjunkturen, enligt storbankernas chefekonomer.

- Jag tror att vi hade fått en bra sysselsättningsutveckling i vilket fall som helst, säger SEB:s Robert Bergqvist".


"Regeringen har gjort ett stort nummer av att få ut fler i jobb. Därför har inkomstskatten sänkts och a-kassan stramats åt. Enligt Nordeas chefekonom Jörgen Appelgren har åtgärderna hittills haft mindre genomslag än väntat.

Han påpekar att Norge haft en mycket kraftigare ökning av arbetskraftsutbudet, utan att den norska regeringen gjort så mycket".

TT kunde ha lagt till att arbetslösheten var lägre på 1970- och 1980-talet - innan den marknadsliberala offensiven drog igång på allvar i Sverige i början av 90-talet.

Den som tror att högerpolitik ger fler jobb har dålig koll - och är möjligtvis påverkad av ovetenskapliga (icke falsifierbara) neoklassiska ekonomiska teorier.