Visar inlägg med etikett hälsa. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hälsa. Visa alla inlägg

den 7 augusti 2008

Ljus framtid för vinstdrivande vårdbolag?



Från SvD Näringsliv idag (pdf).

Vinster i tre privata vårdkoncerner:

Attendo-koncernen, 113 miljoner kronor första kvartalet 2008.
Capio, 180 miljoner kronor år 2007.
Carema, 347 miljoner kronor år 2007.


Regeringens utredning "Vårdval i Sverige" (SOU 2008:37) föreslår nu en ökad roll för privata vårdbolag.

Eller med andra ord, "att landstingen ska bli skyldiga att införa vårdvalsystem i primärvården. Vårdvalet ska ge patienten rätt att välja mellan olika vårdgivare".

Den enda rent politiska organisation som har bjudits in att yttra sig om utredningen är "den nyliberala lobbyorganisationen Den nya välfärden", skriver SvD. Många remissinstanser är hursomhelst kritiska medan några är positiva till "ökad konkurrens" inom vården.

Tidigare inlägg om vård/hälsa

Bloggar som kritiserar privatiserad vård:
Resursbloggen, Svensson, Kia Mundebo, Claes Krantz, Psykbryt.

den 19 maj 2008

Vi har råd med högre löner inom vården

Vårdförbundet protesterar mot att Dagens Nyheter skriver ner deras strejk:

"I ledare efter ledare har DN genom rent kvinnofientliga inlägg visat att man väljer att ta avstånd från oss välutbildade kvinnor som arbetar för att Sverige ska ha en välfärdssektor av hög kvalitet, med hög tillgänglighet och hög säkerhet. Istället köper DN arbetsgivarnas argument med hull och hår. Och genom att konsekvent lägga alla artiklar om den pågående konflikten i tidningens ekonomidel försöker man vrida det till att frågan handlar enbart om ekonomi och inte om politik".


Inlägget har rubriken "På vems sida står Dagens Nyheter?"

Tja, på vems sida brukar DN och andra liberala tidningar stå under strejker i andra sektorer?

Om DN nu någon dag i framtiden kommer att sluta avsky strejker, så kommer nog vårdstrejken att vara över för länge sedan.

Istället för att lägga energi på att bli upprörd över detta skulle vårdförbundet kunna spela lite på motståndarens planhalva och ta upp några ekonomiska argument.

I många ekonomidebatter gör folk jämförelser med andra länder, och inte sällan med USA.

Jag har tidigare skrivit om OECD:s data över hälso- och sjukvårdskostnader i olika länder. USA lägger ca 50% mer pengar på detta än Sverige, räknat som andel av BNP.

Har jänkarna råd så har väl vi råd att åtminstone närma oss deras andel.

Och en del av de ökade utgifterna skulle ju rimligtvis kunna läggas på löner.

Dagens Arena kommenterar:

"Den offentliga sektorn har länge gått på svältkurer. Utmaningen är klassisk. Om den privata sektorn är rik och den offentliga fattig krävs en omfördelning".

Tidningen Arbetaren stödjer också strejken och kravet på höjda löner och har ett recept för bättre förhandlingspositioner och bättre löneutveckling:

"Exempelvis genom ökat och reellt självstyre på offentliga arbetsplatser, och genom självständiga fackföreningar".

En färsk opinionsundersökning gjord av Novus Opinion på Vårdförbundets uppdrag visar att 73 procent av Sveriges befolkning stödjer strejken med krav på högre lön.

(något lägre än min numera borttagna amatörundersökning bland denna bloggs läsare, där 80% av dem som svarade stödde strejken)

Några DN-artiklar om strejken (tack till Farmor Gun i Norrtälje, länk 1 länk 2, för tipsen):

Huvudledare 15 maj – Blås av strejken
14 maj - Lundby-Wedin tar Vårdförbundet i örat
14 maj - 1,5 miljarder mer till sjukvården
14 maj – Det är skandal rakt av
14 maj – Så mycket kostar sköterskornas strejk
13 maj – Metall oroligt för Vårdkrav - TT
13 maj – Chockvarsel från Vårdförbundet
5 maj - De har fått uppmärksamhet för sina krav
Huvudledare 22 april – Strejk utan slut

den 13 november 2007

Socialiserad eller privatiserad sjukvård

I både Västeuropa, Kanada och USA går debatten varm om vilket sjukvårdssystem som är bäst, USA:s eller Kanadas och Västeuropas.

I Västeuropa och Kanada står den skattefinansierade offentliga sektorn i huvudsak för sjukvårdskostnaderna, medan i USA täcks en stor del av privata försäkringar.

Ni som har sett Michael Moores film Sicko kanske reagerade på nyheten att det ska öppnas ett ny privat cancerklinik i uppländska Knivsta. Svenska Dagbladet skriver:

"I första hand är den avsedd för patienter med stora och snabbväxande tumörer i farligt läge, nära strategiska organ i kroppen.

Än så länge har företaget dock inga avtal med landstingen utan samverkar istället med de privata sjukförsäkringsbolagen.

För en patient som söker privat utan försäkringar kommer en behandlingsomgång på Ray Clinic att kosta mellan 50 000 och 150 000 kronor".


Över huvud taget blir det allt mer populärt att köpa sig förbi köerna med privata sjukvårdsförsäkringar, rapporterar Sveriges Radio Jönköping.

I USA handlar debatten om hur effektiv vården för prostatacancerpatienter är.

Republikanska presidentkandidaten Rudy Giuliani har opererats för sjukdomen, och menar att hans chanser att överleva var större i USA än i det "socialiserade" Storbritannien.

Nationalekonomen och läroboksförfattaren Paul Krugman har granskat överlevnadsstatistiken för prostatapatienter i de två länderna och skriver i New York Times (länk via Beat the Press) att

"skillnaden visar sig bara vara en statistisk illusion. Detaljerna är tekniska, men slutsatsen är att en mans risker att dö i prostatacancer är ungefär samma i Storbritannien som i USA".


Ett annat sätt att se på det är att USA:s sjukvårdssystem är mycket dyrare än Västeuropas, men USA har ändå ingen bättre generell hälsostatistik.

Michael Moores film visade att försäkringsbolag, läkemedelsbolag och privata vårdbolag lägger beslag på betydliga summor för vården i USA, samt att många människor faller utanför skyddsnäten.

Här nedanför syns statistik från OECD:s databas.

Om vi kollar i diagrammet nedan så ser vi att USA ligger bland de sämsta länderna när det gäller förväntad livslängd, jämfört med Västeuropa och Kanada.

Samtidigt är sjukvårdskostnaderna dubbelt så höga som de flesta andra länder i jämförelsen - 23 procent högre än tvåan Luxemburg och tre gånger så höga som i Portugal, som har ungefär samma förväntade livslängd som USA.












I nästa diagram ser vi sjukvårdskostnader plottade mot spädbarnsdödlighet.

På Island dör 2,4 promille av barnen vid födseln, jämfört med 3-5,3 promille i övriga Västeuropa och Kanada. I USA dör hela 6,9 promille, mer än dubbelt så stor andel som i Sverige.













Sensmoralen? Det verkar vara betydligt billigare och ge bättre effekt att finansiera en upprustning av den svenska sjukvården med skattepengar, än att låta dem som har råd köpa privata försäkringar.