"Perioder med hög internationell kapitalrörlighet har upprepade gånger producerat internationella bankkriser, inte bara under det berömda tillfället på 1990-talet, utan historiskt sett".
Här nedanför är hennes graf över dessa parallella skeenden. Röda, jämna linjen är ett mått på kapitalets rörlighet. Blåa hackiga linjen är andelen länder med bankkriser. Klicka för större bild.
Lägg särskilt märke till den låga rörligheten och den låga andelen krisande länder mellan Andra Världskrigets slut och 1970, alltså den period som föregick den så kallade "globaliseringseran".
Under samma period drabbades/välsignades världen även av en ekonomisk tillväxt utan historiskt motstycke.
Denna blogg har nyligen länkats från CUF-ordföranden Magnus Andersson, "Liberal miljövän som tror mer på dig än på staten".
Jag tackar genom att balansera detta inlägg och länka tillbaka, eftersom ordförande Andersson förmodligen inte helt håller med professor Reinhart.
Magnus Andersson skriver att den ekonomiska krisen för banker och andra i Grekland är statens fel:
"Problemet är att kapitalismen inte får verka fritt.
(...)
Det är alltså inte kapitalismens kris, utan Keynesianismens kris".
--------
Bloggat:
Ilse-Marie om att Sverige efter Alliansens härjningar har sämre arbetslöshetsförsäkring än många andra OECD-länder. Motvallsbloggen om skilda incitament för fattig och rik. Kildén och Åsman om medias hetskampanj mot grekerna. Reflexions om djupet i den grekiska krisen.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar