Snöplogningslok Tb/Dll. Speglad från Fotosidan.se.
Snökaos och utslagen järnvägstrafik har dominerat nyhetsflödet under de senaste dagarna.
Statsminister Fredrik Reinfeldts terapeutiska analys:
"vintern är en av våra fyra årstider och vi måste ställa oss frågan varför vi inte varit bättre på att hantera den här situationen"En del av svaret på frågan kan ligga i att Banverket (som innan 1988 var en del av SJ) har lagt ut snöröjningen på entreprenad. De privata snöröjarna i Luleå och Boden gick hem för dagen klockan 17 (!) mitt under snökaoset, skriver NSD.
En aspekt på kaoset kan skönjas i ett färskt inlägg på Motvallsbloggen:
"I februari 1972 fanns 20 snöplogningslok utplacerade på strategiskt belägna stationer i det svenska järnvägsnätet, i beredskap för att rycka ut för snöröjning på järnvägslinjerna. I februari 2010 finns bara 2 av dessa snöplogningslok kvar i sådant skick att de kan användas för snöröjning. Av de ursprungliga 20 har 11 skrotats och de övriga står avställda i väntan på skrotning eller reparation. Inga ersättningslok har anskaffats, endast mindre snöröjningsmaskiner som inte räcker långt när det blir en riktig snövinter".Läs hela. (Uppdatering 24/2: Nu har även SR Östergötland och Ekot uppmärksammat de skrotade snöplogningsloken).
Ingemar E. L. Göransson var snöröjare under snökaoset i julhelgen 1977 och gör intressanta jämförelser med 2010:
"SJ kallade in alla lediga, hyrde in maskiner och tog i drift allt som fanns av maskinpark och inte minst allt folk som gick att uppbringa. Samhället skulle fungera och inte minst infrastrukturen skulle snabbast möjligt vara på fötter och i vart fall skulle folk komma till jobbet efter julhelgen, störningarna skulle minimeras.Även via ETC, Björnbrum och Reflektioner & Speglingar. Britta Sethson om snökaoset på vägarna kopplat till bolagsvinster. Mer om järnvägskaoset hos Ett Hjärta Rött, Ali Esbati, Badlands Hyena, Röda Malmö, Pamflett, Svensson, Annarkia,Hur kunde detta då fungera? Hur kunde samhället för över trettio år sedan mobilisera så stora resurser för att få viktiga samhällsfunktioner att fungera även om det krävde både stora insatser av maskiner och manskap? Svaret är enkelt, det här var före nyliberalismens genombrott i politiken. För offentlig verksamhet var samhällsnyttan avgörande inte budget och lönsamhet".
3 kommentarer:
hm
läs också gärna vad ingemar säger i samma ämne
http://ingemarnyabloggen.blogspot.com/2010/02/nyliberalismen-och-kollektivtrafikens.html
Tack! Ja, det var intressant, lade in länken i mitt inlägg.
Kan meddela att nu har man kört sönder betongslipersen på delar av Halsbergs rangerbangård, genom att köra med lastare på dem för att snöröja, på grund av att man inte har kvar några plogtåg men betongslipersen tål dessvärre inte annan belastning än den från tafiken på spåren.
I Halsberg omrangeras godstrafiken för hela Sverige (ungefär), och det här innebär att delar av rangerbangården inte kommer att kunna användas på bra länge. Det kommer att kosta det, och trassla till det för godstrafiken!
Man brukar ju säga att en olycka sällan kommer ensam men här får man istället säga: En klantighet följs ofta av fler. Har man förskingrat kompetensen så har man och att förskingrat kompetens, inom alla tänkbara områden, har man nu sysslat med i 20 år.
Skicka en kommentar