En av dem är den nyligen utsedde ekonomipristagaren 2008, Princeton-professorn Paul Krugman (hans ord, min översättning och fetstil nedan):
"Å andra sidan finns det en massa saker som den federala regeringen kan göra för ekonomin.
Den kan utöka ersättningen för de arbetslösa, vilket både kommer att hjälpa trängda familjer att klara sig, och sätta pengar i handen på de människor som är benägna att spendera dem.
Den kan ge nödhjälp till delstats- och lokalregeringar så att de inte tvingas till drastiska nedskärningar av utgifter vilket både skulle försämra offentlig service och förstöra jobb.
Den kan köpa upp bostadslån (men inte för beloppet på prislappen som John McCain har föreslagit) och göra om lånevillkoren för att hjälpa familjer att bo kvar i sina hem.
Detta är även ett bra tillfälle att lägga ut ordentliga utgifter på infrastruktur, vilket landet hur som helst verkligen behöver.
Det vanliga argumentet mot offentliga projekt som en ekonomisk stimulans är att de tar för lång tid: när du väl kommer till skott för att laga den där bron och upprusta den där järnvägslinjen, är lågkonjunkturen förbi och stimulansen blir onödig.
Tja, det där argumentet har ingen kraft nu, eftersom chansen att denna lågkonjunktur kommer att vara över någon gång snart är nästintill noll.
Så sätt igång med de där projekten".
Han berör sedan en fråga som är relativt het i den svenska partipolitiska debatten, nämligen överskott/underskott i statsbudgeten:
"Vad som är ansvarsfullt, just nu, är att ge ekonomin den hjälp den behöver. Detta är ingen tid att oroa sig för [budget]underskottet".
Liknande argument hörs nu även från Columbia-professorn Joseph Stiglitz och Texas-professorn James Galbraith.
Länk till ett annat färskt inlägg med snarlika förslag från det stora landet i väster.
------------
Tillägg dagen efter:
Den tidigare rubriken innehöll orden "brassa på med a-kassa". Brassa rimmar snyggt på kassa och det var kanske trots allt en bra rubrik, men jag bytte den ändå helt på eget bevåg - ett recept på stimulanspaket för ekonomin givet USA:s hyfsat stora statsskuld borde väl vara uppseendeväckande nog...
------------
Apropå ingenting:
Tidningen Arbetaren berättar om en plötslig storsäljare i dessa tider: Das Kapital...
Tidningen ETC efterlyser en förbrytartribunal mot finansskurkar.
Dagens Konflikt föreslår att vänstern ska "slita åt" sig termen "ansvarsfull" och nämner en "större gemensam sektor, en jämnare inkomstfördelning, en statlig banksektor och många fler hyresrätter" som effektiv krismedicin.
På Dagens Arena skriver Håkan A Bengtsson att ansvaret för ekonomin "måste vara vänsterns hemmaplan". Katrine Kielos skriver i samma tidning att "nyliberalismen som ideologi håller på att lösas upp".
(Budskapen från Krugman, Stiglitz och Galbraith här ovanför kanske kan falla sossarna på DA i smaken?)
"Världens rikaste länder är i eller nära lågkonjunktur" säger en övervägande andel av knappt 250 nationalekonomer som Reuters har intervjuat. Vi befinner oss i "den värsta finanskrisen på nästan 80 år", skriver nyhetsbyrån. Till den som tvivlade.
------------
Bloggat:
ProjektPåRiktigt om biljettkontroll, Loke om att förstatliga bilföretag, Steve Lando om bankkrasch och social revolution, Mullvaden om Volvokris och att ställa om produktion för livet, Ilse-Marie nagelfar handläggningstiden på försäkringskassan, Resursbloggen nagelfar psykakutens handläggningstider Alliansfritt om att Stockholms fjärdeklassare (!) ska få betyg, Pissoffi om att Mona Sahlin inte tummar på budgetdisciplinen, Kerstin Ekman undrar om kung Carl XVI Gustaf verkligen var nykter när han pratade om vargen och dess fortplantningshastighet härom dagen, Claes Krantz om oklara trender i antalet a-kassemedlemmar, Arbetarperspektiv om staten, kapitalet och bankakuten, Peter G om lagmoral, FarmorGun om partipiskor Arvid Falk om politisk förnyelse, Motvallsbloggen om socialism och partipolitisk högersväng, medan Kildén & Åsman efterlyser en ny ekonomisk modell, Svensson om trängda spekulanter och Intersektionalen om den ihjälskjutna svensken i Irak.
8 kommentarer:
Men, vad säger EU:s "konstitution" om just sådana åtgärder? Och vad säger Lissabonfördraget?
Det är ju rimliga förslag från Pålle Krugman. Finnes dock ett MEN som tyvärr inte är ett litet ett, utan ett stort jäkla problem: Om man för USA:s del adderar vad diverse krispaket för att rädda finansmarknaden kan förväntas kosta, utgifterna för pågående krig och rustningar, samt lägger till några hundra miljarder dollar till som Pentagon har begärt lär det väl inte bli så mycket kvar till andra åtgärder. Visserligen verkar PK förespråka åtminstone ett tillfälligt budgetöverskridande men betyder inte bland annat det eviga krigandet och rustandet att man pumpar in en jäkla massa inflation i det ekonomiska systemet? Och inflationen kan ju sätta krokben för upprustning av den civila ekonomin.
For det forsta har den federala regeringen haft underskott i sin budget sedan atminstone Lyndon Johnson var president. Sa underskottsstimulansen ar redan permanent.
For det andra efterlyser jag fortfarande forskning som faktiskt visar att lander med stor offentlig sektor har hogre tillvaxt och hogre levnadsstandard an lander med liten offentlig sektor. Det intressanta med krypto-keynesianer av Krugmans snitt ar att de aldrig visar sadan forskning. Inte ens Jamie Galbraith, som jag kanner sedan manga ar tillbaks och som jag respekterar som en bra nationalekonom, kan visa upp den sortens data. Jag har efterfragat det sedan atminstone den jattestora konferensen i Knoxville for atta ar sedan.
For det tredje ar Krugman inte sa lite motsagelsefull nar han sager att den har recessionen (som formellt sett fortfarande inte har borjat) inte kan undvikas av en finansiell injektion pa drygt 700 miljarder dollar. Han vill ju ha precis detsamma for egen hand, bland annat just i form av krediter till folk som inte kan betala sina lan. I och med att han vill underbalansera budgeten ytterligare vill han ju per definition injicera annu mer kredit i ekonomin.
"For det andra efterlyser jag fortfarande forskning som faktiskt visar att lander med stor offentlig sektor har hogre tillvaxt och hogre levnadsstandard an lander med liten offentlig sektor. Det intressanta med krypto-keynesianer av Krugmans snitt ar att de aldrig visar sadan forskning".
Det relevanta vore väl att visa att sådana länder inte har lägre tillväxt. Jag menar, vad har vi i så fall att förlora med "krypto-keynesiansk" politik jämfört med, säg, den isländska modellen?
Visa mig i sa fall den statistiken. Och definiera garna "islandsk modell"...
Följande studie dokumenterade en svag men signifikant positiv korrelation mellan "size of government" och tillväxt. Dvs länder med stor "size of government" hade förhållandevis hög tillväxt.
Carkovic, M. and Levine, R., 2005. Does Foreign Direct Investment Accelerate Economic Growth? In: Moran et al., eds. Does Foreign Direct Investment Promote Development? Institute for international economics, Washington, DC.
För den isländska modellen, se till exempel Heritage Foundations senaste beskrivning:
"It also has exceptionally high scores for business freedom, investment freedom, trade freedom, financial freedom, property rights, and labor freedom. The average tariff rate is low, and business regulation is efficient. Virtually all commercial operations are simple and transparent".
Tack for referensen. Jag ska ringa dem idag och se om de har en kopia att skicka.
Vad betraffar Heritage och Island - det dar ar en beskrivning av nagonting, inte en definition av en modell.
視訊美女,視訊做愛,正妹牆,美女交友,女人,美女,寫真,遊戲,微風,微風,台灣論壇,論壇,plus,論壇,維克斯,情色論壇,性愛,性感,校園,正妹,AV,女優,SEX,走光,a片,免費,A漫,h漫,漫畫,免費,網站,遊戲,文學,遊戲,色情,影片,色教館,色色網,色遊戲,自拍,尋人,偵探,偵探社,徵才,澤井芽衣,衣櫥,內衣品牌,曬衣架,西田麻衣,魔衣盒子,麻將,遊戲,薰衣草,洗衣店,內衣,賴布衣,遊戲,哺乳衣,卯月麻衣,成衣工廠,內衣,月眉,字典,育達,字典,教育大學,緯來,教育局,教育局,育達
Skicka en kommentar