Han skriver:
"Detta är inget bevis för altruism, som socialistiska bedömare velat antyda".
Vidare skriver Danne Nordling att huvudförfattaren till Nature-artiken strävar efter "att bevisa att den socialistiska människan är en ursprunglig realitet i det västerländska samhället".
Övriga "socialistiska bedömare" som nämns i inlägget är - yours truly och Biology&Politics' Erik Svensson.
Men åtminstone jag och Erik Svensson kan nog vår Popper så pass väl att vi vet att den moderna vetenskapen inte alls går ut på att "bevisa" några företeelser, egenskaper eller ideologiska idéer, utan på att "söka sanningen" om hur världen ser ut och fungerar.
Det är främst i detta avseende som Danne Nordling missförstår Nature-studiens roll. Den syftar inte till att "bevisa" saker, utan på att fylla kunskapsluckor i relation till närbesläktade observationer om egalitära attityder i samhället.
Vi läser exempelvis i Financial Times att en överväldigande majoritet av britterna, tyskarna, USA-borna, spanjorerna, japanerna, kineserna, italienarna och fransmännen verkar tycka att klyftorna mellan rika och fattiga är "för stora".
SOM-institutet vid Göteborgs universitet gav för några år sedan ut en studie, "Partierna väljer sina väljare" (pdf), som visade att en övervägande del av samtliga riksdagspartiers sympatisörer tyckte att förslaget att "öka löneskillnaderna" var dåligt.
Motvilja mot stora ekonomiska skillnader finns även kartlagda i den vetenskapliga litteraturen, och Nature-studien tar upp några sammanfattningar av det mikroekonomiska kunskapsläget om "egalitarianism", som jag visserligen slarvigt översatte med "känslan för solidaritet".
Dessutom tar studien upp att chimpanser verkar bete sig annorlunda än människor - hos chimpanserna dominerar det själviska beteendet.
Kunskapsluckan som Nature-studien fyller är att den presenterar resultat som pekar på att beteendet hos människan blir mindre själviskt under uppväxten, samt att brytningen inträffar någonstans mellan 3 och 8 års ålder.
Danne Nordling hugger alltså mot egenkonstruerade halmgubbar när han påstår att "socialistiska bloggare" som jag och Erik Svensson feltolkar Nature-studien som att den "belägger egenskapen solidaritet".
För detta har nämligen ingen av oss tagit upp.
Både Erik Svensson och jag lyfte fram det intressanta i brytpunkten hos småbarn vid 3-8 års ålder samt skillnaden i beteende mellan chimpanser och människor.
Att "bevisa" olika ideologiers förträfflighet var något som folk sysslade med framför allt på 1800-talet och det borde stå ganska klart för de flesta att det är en hopplös väg att gå när vi skriver 2008.
Oavsett vilken åldersgrupp man mest känner sig hemma i när det gäller mikroekonomiskt beteende och moraluppfattning...
Sen kan man ju tycka att olika ideologier är olika bra, men det är en helt annan fråga.
---------
I samma ämne:
(1) Erik Svensson kommenterar Danne Nordlings kritik, den "besvärande" altruismen, "free riders" och mycket annat. Bland annat lyfter Erik fram följande kloka insikter: att man inte kan rösta om hur naturen fungerar samt att biologiska samband kan vara viktiga i sina egna sammanhang men är usla argument för eller emot olika samhälleliga ideologier.
(2) Sven R Larson, som har skrivit en doktorsavhandling i nationalekonomi, bloggar också om mig, Erik Svensson och Nature-studien. Ännu ett exempel på en person som "hugger mot hemgjorda halmgubbar" genom att tillskriva andra människor (i detta fallet mig och Erik Svensson) påhittade åsikter och yttranden.
-------------------
Bloggat:
Svensson om kapitalism, utsugning, svält och krig i Afrika, Pissoffi om elfte september, Loke om Bolivia, Alliansfritt om att Björklund överger siffrorna i skolpolitiken.
6 kommentarer:
Människor är mer egalitära än chimpanser - kan månne detta vara skälet till att vi har klarat oss bättre i evolutionen? Det finns inte så många chimpanser kvar...
Du glömmer en väldigt viktig faktor i ekvationen, och det är att de som mest rabbiat förespråkar "ekonomisk jämlikhet" inte gör det för att de är osjälviska utan av raka motsatsen. De vill själva ha del av de rikas pengar, så att de kan jobba mindre och tjäna mer, eller få mer offentlig service "gratis". Hur vet jag det? Tja, om människan generellt sett var mot ekonomisk ojämlikhet så skulle hon gladeligen dela med sig av sitt eget till de som har mindre, men så ser det ju inte ut. Varför delar inte Sveriges arbetare med sig av sina löner så att de i slutet av dagen sitter på samma tillgångar som afrikanerna? Tja, för att de anser att de inte tjänar något på det så klart, de behåller hellre sina pengar och låter "nån annan" ta det ansvaret medan de med darr på stämman förklarar hur mycket de avskyr fattigdom. Om det är att vara osjälvisk så är jag Karl Marx arvtagare, men å andra sidan: det är ju lätt att snacka.
Vi pratar nog om två olika saker här. Jag talar om spontana förhållningssätt till andra människor. Du talar om svårigheter att implementera en rimlig ordning när den väl har gått snett.
Det var inte Marx utan Sartre som utredde detta - att det är jättelätt för folk att hoppa på ett tåg som redan går, men ohyggligt svårt att vara den som hoppar först eller startar tåget. Förmodligen är detta baksidan på vår egalitära läggning - alla vill göra som alla dom andra...
Det är verkligen intressant hur olika man kan tolka samma text, när man ser den genom de ideologiska glasögonen. Gillar att du försöker dig på en dialog, men att då orda om andras halmgubbar leder inte framåt. Men, det kan vara förståeligt om du har tampats ofta med dessa de mest inbitna testuggarna.
Gun: Jag gillar ofta dialoger med meningsmotståndare, men när folk återger mina ord felaktigt eller hittar på vad jag har skrivit och tyckt, så känns det ganska meningslöst. Där brister tålamodet och då väljer jag att skriva om annat.
Ska tillägga att både Danne Nordling och SR Larson kan vara föredömligt sakliga i andra sammanhang.
OK, du har naturligtvis rätt i din iakttagelse att den, som snöar in på en viss ideologi med tiden skaffar sig förvrängningsfilter i sina öron och blir rätt enögda. Något som man kan se både till höger och vänster. Då jag uppfattat dig som en person som prövar saker utifrån olika utgångspunkter, tyckte jag att talet om motståndarens "halmgubbar" skämde din argumentation, som i övrigt stämmer väl med mina erfarenheter från arbete bland barn och senare bland ungdomar under en stor del av mitt vuxna liv.
Skicka en kommentar