Någon klar och motiverad definition av "utanförskap" är dock svår att hitta.
Om man till exempel läser i vårpropositionen framgår det att det ungefär betyder en person i "arbetsför ålder" som under ett års tid (eller två personer under ett halvår var eller fyra personer under ett kvarts år var, etc) lever på någon slags registrerad ersättning som inte är lön, kapitalinkomst, studiemedel eller liknande – alltså om man exempelvis lever på sjukpenning, arbetslöshetsersättning, socialbidrag eller förtidspension.
Man räknas däremot inte med i "utanförskapet" om man är fattig, sjuk eller funktionshindrad och inte lyckas få ut någon ersättning.
Detta gör att begreppet "utanförskap" blir lite luddigt och politiskt laddat.
Påståendet "jag vill minska utanförskapet" - med ovanstående innebörd - betyder alltså att man vill att antalet personer som får utbetalda bidrag och övriga ersättningar ska minska - oavsett om det innebär att dessa personer ska få det bättre, eller om det innebär att de ska bli fattigare.
Begreppets luddighet och tvetydighet har tidigare kritiserats i bland annat LO-tidningen och till kritikerna sällar sig nu Bertil Holmlund, uppsalaprofessor i nationalekonomi, som i lokaltidningen UNT skriver:
"Utanförskap har visat sig vara ett vinnande koncept i den politiska retoriken, men det finns en rad problem förknippade med att använda sig av regeringens mått på utanförskap som indikator på framgångsrik sysselsättningspolitik.
Den kanske främsta invändningen är att utanförskap faktiskt inte mäter frånvaro från arbetsmarknaden i någon generell bemärkelse.
Det som mäts är i princip enbart sådan frånvaro som kompenseras med ekonomisk ersättning från socialförsäkringssystemen. All arbetslöshet ingår inte, utan bara den arbetslöshet som omfattas av ersättning.
(...)
En indikator på utanförskap som baseras på ekonomisk ersättning kan lätt manipuleras för politiska syften.
Regeringen kan minska utanförskapet enbart genom att förkorta ersättningstiderna eller skärpa kvalifikationskraven, alldeles oavsett vilka effekterna blir på faktisk sysselsättning, arbetslöshet eller sjukfrånvaro.
(...)
Men det utanförskap som mäts är ett hopkok av kortvariga förvärvsavbrott, korttidsfrånvaro, långvarig arbetslöshet och förtidspensioneringar. En minskning i utanförskapet behöver alltså inte alls ha något samband med att den långvariga frånvaron från arbete har minskat.
Att beskriva all frånvaro från arbete som kompenseras med ekonomisk ersättning från socialförsäkringssystemen som utanförskap gränsar till missbruk av modersmålet" (min fetstil).
Alternativt förslag från Bertil Holmlund:
"Vill regeringen skaffa sig bättre beslutsunderlag för sysselsättningspolitiken vore det naturliga att ge SCB resurser för att förbättra arbetskraftsundersökningarna. Den offentliga statistikproduktionen bör skyddas från illa genomtänkta politiska hugskott".
-----------
Nybloggat om utanförskap:
Johan Sjölander, Peter Karlberg, FarmorGun, Alliansfritt, Resursbloggen, Den osynlige patienten, ProjektPåRiktigt (1, 2), Nils(s)on, Alliansupproret, Kamferdroppar, Sidvind, SSK-bloggen, Dumheterna.
(tack till knuff.se, Bloggportalen och Arbetsnamn.se för knuffen)
Bloggat i övrigt:
Biology and Politics om fejkbild på iranska missiler, Paolo Pissoffi undrar hur Irans påstått konkreta planer på att utplåna Israel ser ut - om sådana planer nu finns, Alliansfritt Sverige om motsägelsefulla åtgärder mot brott begångna av mentalsjuka, Claes Krantz om fattigdom i Sverige och Petter Partikulärt återupplivar en gammal men fortfarande aktuell dikt av Brecht.
4 kommentarer:
Jamen det visste vi väl! Regeringens botemedel mot utanförskapet är ju att ta bort sjukersättningen så folk får svälta istället.
Nä, regeringen och deras påhejare har inget till övers för "parasiter". Att under hysch hysch sätta människor utanför bidragssytemen och kunna visa bättre siffror vore kanon för Fredde och C:o. Media kommer att publicera och svälja. För oss är det bara att nicka och hålla med. Fan vad allt e bra liksom. Vem orkar tänka själv och sätta sig på tvären?
Genom tillräckligt byråkratiserade formuleringar kan statistik fås att visa precis vad som helst.
Vad sägs om införande av sex timmars arbetsdag. Fler får jobb. Färre blir arbetslösa eller sjukskrivna. Alla gynnas.
Sex timmars arbetsdag innebär ju att människor får tid över till annat. Vad ska de som bara är sitt jobb göra då?
Skicka en kommentar