Det är en jämförelse mellan Sverige och några andra länder, och gäller genomsnittsinkomsten och inkomstfördelningen år 2000 (för detta år fanns det flest data)*. Data är hämtade från Världsbankens databas WDI Online.
Om vi tar snittinkomsten (i dollar per år) för hela befolkningen i de olika länderna, så ser den ut så här:
Norge, USA och Schweiz toppar listan. Sverige hamnar långt ner. (Sedan år 2000 har Sverige dock småtrippat uppåt i "välståndsligan", se tidigare inlägg).
Listan över snittinkomsten för den 60% fattigaste majoriteten av befolkningen ser lite annorlunda ut. Norge, Danmark och Nederländerna ligger i topp och Sverige ligger nu högre än Irland och Belgien.
Om vi ser på de fyra fattigaste tiondelarna av befolkningen så ändras bilden ännu mer. Sverige har gått upp till plats 5 på listan, USA rasar ner till plats 5 från slutet.
Går vi sen ner till den fattigaste femtedelen av befolkningen så toppas listan av Norge, Danmark och Sverige, följt av Finland och Schweiz.
Den fattigaste tiondelen av befolkningen har en köpkraft som följer av tabellen nedan: Norge i topp, följt av Finland och Sverige, medan Danmark har rasat ner till den undre halvan.
Så svaret på frågan i vilket land köpkraften är störst, beror till viss del på om vi pratar om fattiga eller rika i det landet. Relativt bra att bo i Norden om man är låginkomsttagare.
Tidigare inlägg om klyftor här
——————————
*Genomsnittsinkomsten för olika inkomstgrupper har beräknats som BNP/capita i köpkraftskorrigerade internationella dollar gånger den procentuella andelen av inkomsten som tillföll gruppen, korrigerat för gruppens procentuella storlek. Vissa länder fanns det inga inkomstfördelningsdata på från år 2000, så jag har använt andra år för fördelningen där: 1997 för Danmark, 1998 för Sydkorea, 1999 för Nederländerna och 2005 för Polen. BNP/person gäller dock genomgående år 2000.
5 kommentarer:
Det hade även varit intressant att se hur kurvan har varit i Sverige de senaste 30åren. Hur stora har klyftorna blivit under borgerliga och socialdemokratiska regeringar.
Kurvan hittar du här och rådata hittar du här.
Hur klyftorna har förändrats har nog mer berott på den allmänna uppfattningen bland ledande ekonomer och politiker om vilken socioekonomisk politik som bör föras, snarare än på regeringens färg.
Året då klyftorna var som minst i Sverige (se den andra länken) var 1981, dvs i slutet av det borgerliga styret 1976-1982.
Intressant att ojämlikheten tycks ha toppat 2000 för att sen gå neråt (med viss uppgång igen 2006).
Det tycks stämma överens med tesen om "Globaliseringens kollaps" som drivs av John Ralston Saul i en bok med samma namn. Och med att oppositionen började göra sig kraftigt hörd just då.
Tror jag läste någonstans att klyft-toppen 2000 (under Persson och s-regeringens styre) berodde på att det hämtades hem en massa börsvinster just det året - har ingen källa till detta dock.
Yeah!
Oljepenger biatches!
Skicka en kommentar