Varför tycker världens fattiga inte att frihandel är en sådan bra idé som svenska marknadsliberaler påstår att det är för de fattiga?
Våra tidningar skriver ibland (men sällan) om protester bland fattiga människor mot internationella handelsavtal.
Jag har tidigare citerat paraplyorganisationen Via Campesina, en paraplyorganisation för fattiga småbönder, som är starkt kritisk mot marknadsanpassningen av världens livsmedelsproduktion.
Dessa röster speglar naturligtvis inte nödvändigtvis världens alla fattiga. Men var finns de fattiga frihandelsvännerna, då? Förmodligen finns de inte, för annars skulle vi ha sett hänvisningar till dem och deras åsikter i tid och otid.
Nu ska jag bli lite personlig, vilket jag sällan blir på nätet.
I mitten på 1990-talet jobbade jag som personlig assistent åt en blind kille med starka vänsteråsikter. Jag hade tidigare varit något av en ideologisk kappvändare, men det som han sade påverkade mina politiska åsikter ganska starkt och varaktigt. Han sade något i stil med:
"I funktionshinderrörelsen är vi vänster. Med några få undantag. Marknadskrafterna struntar nämligen i våra rättigheter".
Liknande saker har jag därefter även hört av andra människor som hör till ekonomiskt missgynnade grupper. Uteliggare, gömda flyktingar, fattiga bönder i u-länder.
De tror enligt vad jag har erfarit inte i särskilt hög grad på marknadens välgörande egenskaper.
Ni som läser denna blogg får gärna försöka visa att jag har fel om detta...
Jens Holm skriver förresten om att EU-parlamentet ger råvaruspekulationen en del av skulden för matkrisen.
Columbia-professorn Jeffrey Sachs ger Världsbanken och IMF (som han själv har jobbat för) en del av skulden, och menar att bönderna behöver offentliga, lokalt baserade lånesystem:
"Under 1980- och 1990-talens matkriser tvingade Internationella Valutafonden och Världsbanken dussintals fattiga matimporterande länder att avveckla dessa statliga system. Fattiga bönder uppmanades att ta hand om sig själva, att låta 'marknadskrafterna' förse dem med utsäde. Detta var ett grundläggande misstag: det fanns inga sådana marknadskrafter.
(...)
Tiden är inne för att återupprätta offentliga finanssystem som ger småbönder i de fattigaste länderna, särskilt dem som odlar på två hektar eller mindre, tillgång till högavkastningsutsäde, gödsel och småskalig bevattning. Malawi har gjort detta under de senaste tre säsongerna och har fördubblat sin matproduktion som resultat. Andra låginkomstländer borde följa efter".
Tidigare inlägg om frihandel här.
--------
Bloggat:
Motvallsbloggen om Årets Arbetare - som visade sig vara egenföretagare, Slutstadium om åtalade strejkvakter i Malmö, Jinge om USA:s smutsiga presidentval, Svensson om antisemitism, Alliansfritt Sverige om elitklasser, Farmor Gun om sex i SvD, Vänstervindar om klyftor och främlingsfientlighet, Ilse-Marie om svensk flyktingpolitik.
16 kommentarer:
Bra fråga: Varför spolar fattiga frihandeln medan marknadsliberaler påstår att den är för de fattiga?
Samma sak som jag funderat på, fast från en historisk synvinkel: När liberalismen uppstod i Frankrike och England (fransoserna med sin laissez-faire) var det ju inte de fattiga i första hand som omfattade frihetsevangeliet. Det var troligare att en fabriksägare i Manchester 1840 var liberal än att hans vävare var det. Varför? Var fattigfolk dumma i huvudet? Eller är det helt enkelt enklare att försvara egendomsrätten om man har en binge egendom att försvara till att börja med? Upptäckte kanske folk att ohämmand liberalism inte ledde till välstånd för alla, utan snarare att de rika blev rikare medan småägare slogs ut och hamnade bland de fattiga och ofria? Och därmed blev man tvungna att gå vidare till socialliberalism och socialdemokrati för att få rikedomen fördelad på ett mindre farligt sätt i samhället. Kan man inte säga att omöjligheten att exakt jämlikt fördela samhällets tillgångar mellan dess medlemmar är den "störning" som stjälper det marknadsliberala projektet? Det fungerar i en teoretisk modell men får enorma svårigheter i det verkliga livet.
Varför tycker världens fattiga inte att frihandel är en sådan bra idé som svenska marknadsliberaler påstår att det är för de fattiga?
Är det nån som har genomfört en undersökning? Annars är det väl lite svårt att säga nåt.
Dessa röster speglar naturligtvis inte nödvändigtvis världens alla fattiga. Men var finns de fattiga frihandelsvännerna, då? Förmodligen finns de inte, för annars skulle vi ha sett hänvisningar till dem och deras åsikter i tid och otid.
Det faktum att Via Campesina vill begränsa sina landsmäns möjligheter att handla med människor i andra länder tyder väl på att det finns ett betydande antal människor som skulle uttnyttja den möjligheten om den fanns och då rimligen borde vara positivt inställda.
Om det vore så väl att bara de fattiga slogs för subsidier och protektionism! Se exempelvis senaste lagen om jordbruksstöd i USA. Hemskt.
Nä, tyvärr är det så att alla särintressen slåss för subsidier, och förklaringen står nog att hitta i spelteorin. Liberaler avvisar ett särintresse som då förlorar 10%, medan hela befolkningen vinner 1% på billigare varor och tjänster. Sen upprepar liberalerna detta 50 gånger, och då har 50 separata särintressen förlorat 10% var och hela befolkningen har vunnit 50%. Alla har vunnit 40-50%. Men får det folk att sluta slåss för sina särintressen? Ganska sällan, tyvärr, för även om man inser ovanstående så kan man vinna sin 10% + övrigas 49%...
Sen är det ju tyvärr så, om jag ska vara politiskt inkorrekt, att fattiga är fattiga av en orsak, och det handlar oftast om brist på kunskap och/eller ambition. Det är klart att det är intuitivt att skrika på att någon ska göra något, att någon ska hjälpa dem, eller tillochmed efter en "stark ledare". Det är relativt svårtillgänglig kunskap att saker och ting löser sig väl om äganderätt garanteras och man bekämpar byråkrati och dess kusin, korruptionen.
Slutligen vad gäller handikappade så är det mycket riktigt att marknadskrafterna skiter i deras "rättigheter" (men inte i deras eventuella köpkraft). Å andra sidan kan man fråga sig om det är givet att socialistisk daltande med HELA befolkningen, en allomfattande paternalism, gynnar de allra svagaste, de som verkligen behöver hjälp. En i övrigt minimal stat har antagligen lättare att tillgodose handikappades behov, inte minst eftersom den höga BNP som marknadsliberalism så tydligt hör ihop med, ger bättre utrymme.
(Förresten kan man notera att handikapp-OS iår går av stapeln i Ryssland. Många handikappade ryssar som sitter nästan som fångar i gamla sovjet-lägenheter helt utan handikapp-anpassning hoppas att detta OS kommer leda till ett uppvaknande vad gäller deras situation. Sovjet och även nuvarande Ryssland är oerhört icke-marknadsliberalt. Sverige är ett under av marknadsliberalism i jämförelse.)
Usch, man mår mest illa av att läsa kommentarer som jeppens. Vilken mänskofientlig pajas. Men som andra pajasar klara han iallfall att roa lite också! Sverige har fler handikappanpassade lägenheter än Ryssland för att marknaden är starkare här. Det var riktigt roligt. Det är alltså inte för att vi har regleringar och byggnormer? Det finns feta vinster att göra i att bygga handikappanpassat? Stor humor.
Jadu, Pelle, vad ska man säga om din lilla drapa? Inte är jag imponerad över din läskunnighet iallafall. Eller så är du typexemplet på en politiker - en person som skamlöst tolkar om det andra säger för att skapa retorisk effekt.
Att jag nämnde Ryssland var för att visa att frånvaro av marknadsliberalism inte garanterar något, medan det faktiskt väldigt marknadsliberala Sverige gör saker mycket bättre på många områden. Bland annat för att marknadsliberalismen ger oss råd.
Men inte sjutton hjälper exempelvis en fet, kravlös a-kassa de handikappade; tvärtom. Likadant med vår omoderna arbetsrätt och sjuka hyresreglering. Eller för den delen EUs jordbruksstöd. Allt sådant är människofientligt på riktigt. Det är bara det att man måste tänka efter lite för att komma till insikt om det. (Testa det, Pelle, det kanske blir en ny hobby?)
Jeppen: En fet, kravlös a-kassa har aldrig existerat i vårt land. Kan det vara så att du har fattat en del annat fel också?
Käre Anonym, med risk för att anklagas för ämnesflykt: Länge var a-kassan 90%, sen 90-talskrisen 80%. Alldeles nyligen togs möjligheten att stämpla upp från deltid till heltid i hela 18 år(!) bort. Och vilket gnäll det blev sen.
Alla jag frågat har känt åtminstone någon som stämplat upp till heltid samtidigt som de absolut inte ville jobba mer. Och det är inte så konstigt: Man förlorar kanske bara 700 spänn netto men vinner mer än 40 timmar på en månad! (Vem vill jobba "övertid" för under 20 kr/h?)
Och nej, käre Anonym, jag har inte fattat något fel. Och det märks bland annat på att sådana som du och Pelle inte har några seriösa invändningar mot det jag skrev.
Det är lite lustigt det där, men det var tydligen samma sak i Sverige under 1800-talets senare hälft. Då började både bönder och fabriksidkare kräva skyddstullar. Bönderna hotades bl.a. av billig spannmålsimport från Ryssland. Det blev till slut också sådana, och det var troligen detta som gjorde att svenskt jordbruk och svensk industri kunde utvecklas, för på den tiden var ju Sverige ett u-land i det avséendet, i jämförelse med Tyskland och England. Bl.a. exporterades havre från Sverige till Londons hästar, under de värsta svältåren på 1860-talet,och då massor av svenskar emigrerade till Amerika.
Spannmålstullarnas införande var en ganska dramatisk händelse dessutom, som man kan man läsa om i Alf Henrikssons Svensk historia (sid. 810-812).
Jeppen, du skriver
"Sen är det ju tyvärr så, om jag ska vara politiskt inkorrekt, att fattiga är fattiga av en orsak, och det handlar oftast om brist på kunskap och/eller ambition."
Jag tycker inte att jag är särskilt elak om jag skriver att det är inte så mycket politiskt inkorrekt som det är dumt.
Det är klart att det någon gång ibland handlar om just det du skriver, men "oftast", nja. Varför det, var har du fått det ifrån?
Har du tänkt på vad som händer om man behandlar människor illa? Har du någon gång känt dig trotsig och velat göra motstånd genom att just göra ingenting? Om det inte går att göra motstånd på något annat sätt gör man kanske just det.
Om du gjort så någon gång, tror du att någon fann dig särskilt ambitiös då?
De fattiga frihandelsvannerna finns i Japan, Sydkorea, Indonesien, Malaysia, Thailand, Vietnam och andra lander i Ostasien som tjanat stort pa interntionell handel.
LeoB: Om man är kunnig och ambitiös så hittar man ganska lätt ett så välbetalt jobb att man inte längre är "fattig". Därför.
Sen kan man fråga sig vad du menar med "behandlar människor illa". Liberalism går just ut på att rättsförhållanden bygger på fria överenskommelser, dvs motsatsen till att "behandla illa".
Är du och arbetsgivaren inte överens så går ni skilda vägar. Och visst får du vara barnslig och rulla tummarna i "trots", men då ska du inte heller ha betalt, varken från arbetsgivare eller stat.
"Om man är kunnig och ambitiös så hittar man ganska lätt ett så välbetalt jobb att man inte längre är "fattig". Därför."
Jeppen har långt kvar till verkligheten. Är du HIV-smittad och bor i en kåkstad någonstans i Afrika så är du bara oambitiös och lat. Snacka om en kille som har fått de där stekta sparvarna...
Larson: Det finns inga fattiga i japan och sydkorea.
Anonym, i mitt ursprungliga inlägg skrev jag "det handlar oftast om brist på kunskap och/eller ambition". Det där med "oftast" föll bort i mitt svar till LeoB. Man kan givetvis vara för sjuk eller dylikt för att ens kunskap och ambition ska få spelrum, men det är inte det vanliga.
(Vanligare är förstås att vänsterpolicies och korrupt vänsterbyråkrati hindrar folk från att utnyttja sina talanger och sin framåtanda.)
Sen kan man fråga sig vad HIV-smitta och kåkstad har med saken att göra... HIV-smitta hindrar inte folk från att jobba om man inte även utvecklat AIDS. Och bor man i kåkstad är man gissningsvis, tyvärr, inte så kunnig. Och är man inte så kunnig så är det, som sagt, intuitivt att ropa på starka ledare och byråkratiska lösningar snarare än smidiga marknadsliberala regler och institutioner.
Vi har sett gång på gång hur länder som liberaliserar upplever tvåsiffriga tillväxttal, vilket leder till sjunkande arbetslöshet och en fördubbling folks inkomster ungefär vart 7:e år. Och vi ser hur länder som inte marknadsliberaliserar väsentligen står still.
s r larson>>>
Det har varit uppe många gånger förut, men det behöver tydligen gå ett varv till. Det är skillnad på internationell handel och frihandel, något som jag är övertygad om att du också känner till. Men likafullt kan man få intrycket av att du påstår att tex Japan och Sydkorea inte använde sig protektionism för att bygga upp sitt välstånd, något som av många skulle kunna betraktas som icke sanningsenligt. Men jag antar att du bara råkade uttrycka dig lite slarvigt eller så missförstod jag helt enkelt vad du menade. Men ingen här, utifrån vad jag kan läsa mig till, verkar i alla fall vara emot en rättvis internationell handel.
olle,
Det ar delvis en myt att Japan och Sydkorea anvande protektionism for att bygga upp sina ekonomier. Deras handel utvecklades snabbt i fri riktning, men framst pa basis av bilaterala, inte multilaterala avtal. Darmed skapar man fri handel med lander som ocksa erbjuder fri handel tillbaks.
Frihandel ar ingen knapp man slar av eller pa. Vad som ar viktigt att komma ihag rorande de snabbt vaxande asiatiska ekonomierna ar att de snabbt och malmedvetet har avvecklat sina handelshinder. Inget land har idag komplett fri handel, men de lander som kommer nara det idealet utvecklas ocksa snabbare an de som inte gor det.
For ovrigt undrar jag fortfarande vad "rattvis" handel ar och hur detta skiljer sig fran "fri" handel.
s r larson:
Jag sa inte att en rättvis handel skiljer sig från fri. Det jag menade var att ingen som skriver här tycks vara emot internationell handel. Det är villkoren som diskuteras. Vad man menar med rättvis är självklart fritt för var och en att tycka.
Men om man tar lärdom av det du skriver så borde man alltså ge dagens fattiga länder chansen att vara protektionistiska i den utsträckning de själva önskar tills att de själva väljer att inte vara det. Det verkade ju funka bra för Japan och Sydkorea.
Skicka en kommentar