Det handlar, återigen, om historien och frihandeln. Om att det inte alls råder någon "konsensus" eller något samtycke om att frihandel alltid är den bästa vägen att vandra.
Dagens citat kommer från professor Robert Wade vid London School of Economics.
I en debattartikel till Financial Times förra året skrev han:
"Dagens rika länder blev rika i samband med mycket högre handelshinder än vad som råder idag. Storbritannien blev den ledande industriekonomin på 1700-talet med höga hinder, som upprätthölls tills det var den ledande industriekonomin i mitten på 1800-talet.
USA var ett av världens mest protektionistiska länder under 1800- och 1900-talet (fram till 1920-talet) och det var också bland dem med snabbast tillväxt.
Österrike, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Japan, samt (efter 1955-1960) Taiwan och Sydkorea hade alla snabb tillväxt med höga handelshinder. Enbart efter att dessa länder kom ikapp, eller bättre, började de säga att frihandel är bäst för alla.
Det finns goda teoretiska och empiriska anledningar till att handelsskydd och subventioner, i det generella fallet, är ett nödvändigt (men inte tillräckligt) villkor för att komma ikapp.
Frihandel uppmuntrar mer till specialisering i handelsvaror än till att industri- och servicesektorn diversifieras" (min fetstil).
Men inte nog med att frihandelsdogmen regerar i dagens världspolitik. Det är värre än så för de fattiga människorna i fattiga länder i dag, skriver han i en forskningsartikel från 2004 (pdf-fil).
Detta eftersom många fattiga länder är beroende av hjälp från de internationella finansiella institutionerna IMF och Världsbanken. Och
"IMF:s och Världsbankens program kräver ofta en minskning av offentliga utbetalningar [däribland bidrag och annat stöd till fattiga, min kommentar], och därigenom minskar de möjligheten för staten att försäkra sig om att de som tjänar på övergången till frihandel verkligen kompenserar förlorarna".
Alltså, ännu ett citat från en ekonom som har en kritisk syn på de globala frihandelsavtal som drivs igenom i dag (här, här, här, här finns fler).
Jag tar upp dem för att jag tycker att deras argument saknas i den torftiga, svenska frihandelsdebatten.
Men ingen av dem är kritisk mot handel som företeelse. Och det är inte jag heller, vilket jag tidigare har skrivit, men vilket denna bloggs läsare ändå stundtals frågar om igen.
Det finns exempelvis inga tullar mellan svenska kommuner, vilket "Tubby" påpekar, och det vore säkert dumt att införa sådana.
Men bara för att handelshinder i många fall är onödiga, betyder detta inte att frihandel alltid är bra.
Jag tycker själv att:
1) Världsbanken, IMF, den svenska handelsministern och andra omedelbart ska sluta utnyttja fattiga länders desperation för att tvingas skriva under handelsavtal som de inte vill ha - när de annars riskerar ännu sämre handelsvillkor eller mindre generöst bistånd.
2) handelsvillkor ska grunda sig i och utformas efter befolkningens, inte den ekonomiska eller den politiska elitens, uttryckta önskan.
3) handelsvillkor särskilt ska anpassas efter behov och önskemål i fattiga länder, snarare än på rika länders experters och politikers åsikter.
Om detta uppfylls så tycker jag att handel i grunden är bra.
Och eftersom historien är såpass full av exempel på länder som framgångsrikt har infört och upprätthållt handelshinder tills de blev rika, så borde detta erkännas som en metod som är minst lika god för fattiga länder, som frihandel.
--------
(om du vill diskutera teorin om komparativa fördelar, gör det då gärna här eller här)
---------
Bloggtips: Ett hjärta rött och Ali Esbati skriver om att svenskarna vill öka kvaliteten på vård-skola-omsorg, även om detta skulle kräva högre skatter.
12 kommentarer:
Och eftersom historien är såpass full av exempel på länder som framgångsrikt har infört och upprätthållt handelshinder tills de blev rika, så borde detta erkännas som en metod som är minst lika god för fattiga länder, som frihandel.
Sen när implicerar korrellation kausalitet?
Bjussar på några i mitt tycke bra artiklar om ämnet:
Some Subtler Arguments for Tariffs
Free Trade and Factor Mobility
Who Benefits From Free Trade, and How
Can Trade Bring Poverty?
Can Trade Ever Harm a Country?
tubby>>>
De flesta av de artiklarna handlar om vad som är fördelaktigt för USA. Hur menar du att det är relevant eller motsäger något i blogginlägget?
Utan att ha läst någon speciellt noggrant så tycks det ändå som att det saknas empiri i stort sätt alla artiklar. Teorierna han sedan bygger sina argument är väl just teorier och tror att den här bloggen tagit upp och diskuterat stora delar av dem. Men jag förstår att det är trevlig läsning om man vill tro på frihandels frälsande kraft.
"handelsvillkor ska grunda sig i och utformas efter befolkningens, inte den ekonomiska eller den politiska elitens, uttryckta önskan"
"handelsvillkor särskilt ska anpassas efter behov och önskemål i fattiga länder, snarare än på rika länders experters och politikers åsikter."
Vilka är "befolkningen"? Och vilkas behov och önskemål ska handelsvillkoren anpassas efter? Producenter? Konsumenter? Arbetsgivare eller arbetstagare? Dessa argument tyder på att du vill ställa vissa grupper mot andra, och med politisk makt gynna vissa på andras bekostnad.
Frihandel betyder att alla människor är fria att utbyta varor och tjänster med vem de önskar, oavsett i vilket land människor bor, förutsatt att motparten är med på transaktionen. Varför skulle det vara bättre att införa handelshinder som gör det svårare (eller omöjliggör) att handla med andra människor bara för att de bor i ett annat land?
Olle:
De flesta av de artiklarna handlar om vad som är fördelaktigt för USA. Hur menar du att det är relevant eller motsäger något i blogginlägget?
Artiklarna tar upp o diskuterar mångar vanliga argument i frihandelsdebatten på ett enkelt o klargörande sätt. Inlägget handlar om frihandel, vilket borde gör artiklarna relevanta.
Och eftersom historien är såpass full av exempel på länder som framgångsrikt har infört och upprätthållt handelshinder tills de blev rika, så borde detta erkännas som en metod som är minst lika god för fattiga länder, som frihandel.
Och de kritiserar påstående i stil med ovanstående.
Utan att ha läst någon speciellt noggrant så tycks det ändå som att det saknas empiri i stort sätt alla artiklar. Teorierna han sedan bygger sina argument är väl just teorier och tror att den här bloggen tagit upp och diskuterat stora delar av dem.
Hur skall man kunna förstå o tolka empirin om man inte kan reda ut enkla exempel? Att kalla det för teorier är lite vilseledande eftersom det ger intryck att vara långt ifrån verkligheten vilket det inte är. Vad säger du t.ex. om Vietnam som haft rekordtillväxt efter att de blev sönderbombade av amerikanskt flyg? Betyder det att en bra väg till välstånd är en rejäl sönderbombning? Utan "teori" blir det svårt att svara på den frågan.
tubby skrev: "Sen när implicerar korrellation kausalitet?"
Sen när har jag påstått detta? Det är just det som är poängen.
Olle har rätt, köttet i den påstådda köttgrytan är svårt att hitta i de artiklar som du länkar till. Kausaliteten är svår att belägga. Låt därför (och av demokratiska skäl) den berörda befolkningen bestämma.
Anonym: De grupper som du tar upp är delmängder av befolkningen. Men om begreppet är svårtolkat, byt ut det mot "befolkningsmajoriteten" om det gör det hela klarare.
tubby skrev: "Sen när implicerar korrellation kausalitet?"
Sen när har jag påstått detta? Det är just det som är poängen.
Varför tar du upp en korrellation mellan handelshinder och välstånd om du inte menar att handelshindren orsakat välståndsökningen?
Om historien är full av exempel på samvariationer mellan syfilis och välståndsökning bör då spridning av syfilis fogas till listan av metoder för fattiga länder att bli rikare?
Per>>>
Frihandel borde rimligtvis vara starkt kopplat till välståndsökning för att de teorier som du hänvisar till ska stämma. Än så länge tycks detta dock vara långt ifrån självklart. Detta har diskuterats i den här bloggen åtskilliga gånger.
Poängen är väl snarast att det finns många exempel på hur många länder byggt sitt välstånd på helt andra sätt än det som beskrivs av frihandelsförespråkarnas teorier. Exempel på de som byggt upp sitt välstånd helt utan handelshinder tycks vara betydligt färre. Då känns det för mig ganska självklart att man ska diskutera och ifrågasätta hur schysst det är att redan besuttna frihandelsförespråkare ska utnyttja sin makt för att deras teorier, som inte är sanningar utan obevisade och omdebatterade teorier, ska tvingas på ekonomiskt svagare länder. Det kommer knappast att drabba någon rik och det är därför inte så kontigt att det är just de som förespråkar det.
Jag är förvånad över att det väldigt sällan i liberala argument talas om att pengar är makt. Att den som har makt (pengar) kommer att utnyttja det för att skaffa sig mer makt (pengar) verkar liksom inte finnas med i beräkningarna. Det ända som ses som ett hot är den demokratiska makten (staten) och aldrig den faktiskt rätt odemokratiska ekonomiska makten.
Per/Tubby:
Kan du inte kritisera något som verkligen står i inlägget istället? Där står inget om korrelationer.
Jenny:
Kan du inte kritisera något som verkligen står i inlägget istället? Där står inget om korrelationer.
Hur vill du benämna det faktum att många länder utvecklat sitt välstånd samtidigt som de upprätthållit handelshinder? (Ok, det kanske är en lite slarvig användning av det ordet men i det här sammanhanget så framgår det väl tydligt vad jag menar?)
olle:
Frihandel borde rimligtvis vara starkt kopplat till välståndsökning för att de teorier som du hänvisar till ska stämma. Än så länge tycks detta dock vara långt ifrån självklart. Detta har diskuterats i den här bloggen åtskilliga gånger.
Ett problem i sådana här diskussioner är det inneboende kontrafaktiska inslaget i alla ekonomiska frågor(hmm, börjar låta som en marxist...).
Dvs, det liberaler hävdar är att välståndet blir större än vad det annars hade varit om fri handel råder. Så den relevanta jämförelsen är mellan det faktiska utfallet och det orealiserade fallet (i det här exemplet det faktiska utfallet med handelshinder och det orealiserade med fri handel). Eftersom många faktorer påverkar tillväxten så kan man inte vänta sig ett solklart samband mellan fri handel och exempelvis tillväxt. Ett annat problem är att det liberaler värderar högst är frihet och därför finns det ingen garanti för att BNP/capita blir högre med större frihet eftersom människor kanske väljer att ligga i solen o lata sig vilket inte ger några plus i BNP-statistiken.
Jag är förvånad över att det väldigt sällan i liberala argument talas om att pengar är makt. Att den som har makt (pengar) kommer att utnyttja det för att skaffa sig mer makt (pengar) verkar liksom inte finnas med i beräkningarna.
En anledning till det är nog att liberaler inte anser att pengar är makt i den vanliga meningen. Oavsett hur mycket pengar nån har så kan personen ändå bara ägna sig åt ömsesidigt gynnande utbyten.
Det ända som ses som ett hot är den demokratiska makten (staten) och aldrig den faktiskt rätt odemokratiska ekonomiska makten.
Skillnaden är just att den att demokratiska makten bygger på våld vilket ekonomisk makt inte gör, därför anses den inte vara ett hot. Vad skulle Ingvar Kamprad kunna hota dig med? Lägga ner IKEA? Kanske det, men är inte det hans fulla rätt om han äger det?
”Eftersom många faktorer påverkar tillväxten så kan man inte vänta sig ett solklart samband mellan fri handel och exempelvis tillväxt.”
Då ska man som frihandelsförespråkare vara tydlig med det i debatter och inte försöka påskina något annat. De artiklarna du hänvisade till visar definitivt inte samma ödmjukhet i frågan. Och varför ska då detta tvingas på den fattiga delen av världen av den rika? Då låter det betydligt mer demokratiskt och faktiskt även liberalt att låta dem bestämma själva.
Din syn på relationen makt, pengar och våld ter sig svår för mig att förankra i verkligheten. Ge mig ett exempel på ett samhälle där pengar inte ger tillgång till makt? I vilka samhällen har inte våld använts för att försvara ekonomiska intressen?
Då ska man som frihandelsförespråkare vara tydlig med det i debatter och inte försöka påskina något annat.
Tyvärr är det många som inte är det vilket är synd. De verkar lockas av att ta en genväg o säga att "ju friare, desto högre tillväxt" vilket man iochförsig kanske kan försvara genom historiska data men för en liberal borde frihet vara viktigare än tillväxt.
Och varför ska då detta tvingas på den fattiga delen av världen av den rika?
Det är nog svårt att hitta liberaler som vill tvinga på fattiga människor nåt sånt.
Ge mig ett exempel på ett samhälle där pengar inte ger tillgång till makt?
Kan du förklara lite mer vad du menar med makt?
Skicka en kommentar