Han lyfter fram en massa exempel på att länder som inte har tillhört världens rikaste, har kunnat utvecklas genom att skydda sina industrier och få dem att efterlikna utlandets framgångsrika industrier.
I motsats till frihandelsteorin om ”komparativa fördelar” som gjordes känd av 1800-talsekonomen David Ricardo.
Den teorin går ut på att alla ska koncentrera sig på att tillverka det som de, relativt sett, är bäst på, för att sedan sälja produkterna och köpa andra varor från andra som är bättre på annat.
Reinert skriver:
”Om stammen på andra sidan ån har tagit steget från stenåldern till bronsåldern, så ställs din egen stam inför valet mellan att antingen hålla sig till sina egna komparativa fördelar i stenåldern eller att försöka efterlikna grannstammen och gå in i bronsåldern. Innan David Ricardo fanns det få tvivel om att efterlikning var den bästa strategin, och historiskt sett är det viktigaste bidraget från Ricardos handelsteori att kolonialismen för första gången gjordes moraliskt försvarbar” (s. xxiii, min fetstil).
England blev till exempel rikt efter att kung Henry VII (1457-1509) började skydda landets textilindustri och samtidigt förhindrade exporten av råvaran, ull.
Detta för att den förädlade produkten, textilvaror, ansågs ge bättre långsiktiga exportinkomster än råvaran råull.
Samtidigt bjöds utländska textilexperter in för att underlätta "efterlikningen" av kontinentens textilindustri.
En ekonom under den protektionistiska tiden, John Cary (1649-1720), diskuterade tillsammans med sina kolleger en ganska drastisk åtgärd för att förhindra export från England av råull, nämligen att ”straffa Exportören med Döden” (s. 7).
England kom, ekonomiskt sett, efter hand ikapp och förbi Nederländerna, Spanien och Europas stadsstater.
Först därefter kom David Ricardo och andra brittiska ekonomer som förespråkade frihandel, vilket mottogs med stor skepsis och misstänksamhet i USA, Tyskland och andra fattigare länder.
Enligt Reinert kan frihandel göra att rika länder specialiserar sig på att vara rika, medan fattiga länder specialiserar sig på att vara fattiga.
Därför att de fattiga ländernas kortsiktiga "komparativa fördelar" ofta ligger i att exportera råvaror och tillverka enkla produkter, områden där det inte går att effektivisera tillverkningen särskilt mycket - ibland gäller rentav motsatsen, eftersom naturresurserna är begränsade, skriver han.
Rekommenderar boken varmt till handelsministern och andra.
Jag har förresten tidigare skrivit om David Ricardos frihandelsteori som säger att frihandel alltid gynnar alla inblandade.
Teorin borde räknas som "pseudovetenskaplig" eller "metafysisk" eftersom den inte går att falsifiera - den fungerar helt oberoende av hur verkligen ser ut och fungerar.
Jag kunde inte tänka mig att jag var den första person som kom på detta, men jag hade faktiskt aldrig sett någon annan uttrycka det i skrift tidigare.
Nu har jag sett det. Joseph Schumpeter skrev om teorin i ett manuskript till en bok som till slut kom ut 1954, fyra år efter hans död*:
"Den är en utmärkt teori som aldrig kan falsifieras och som intet saknar förutom förnuft. Vanan att tillämpa resultat av denna karaktär för att lösa praktiska problem ska vi kalla den ricardianska synden (the Ricardian vice)".
Ett halvsekel senare har den "ricardianska synden" tyvärr blivit ganska inarbetad, under den tidsperiod som kallas "globaliseringseran".
*Schumpeter, J. A., 1954. History of Economic Analysis. New York: Oxford University Press, s. 472-473.
Citerad i:
Bladen, V. W., 1956. Schumpeter's History of Economic Analysis and Some Related Books. The Canadian Journal of Economics and Political Science, 22:103-115.
-------
Andra som skriver om Reinert:
Motvallsbloggen, Sourze.se,
16 kommentarer:
Reiners bok verkar vara värd att läsa, liksom Schumpeters "lilla" historiebok som jag åtminstone har bläddrat i - över tusen sidor ekonomisk historia! Häftigt!
När man tar exempel på kampen mellan mer respektive mindre ekonomiskt kraftfulla länder kan ett annat historiskt exempel rekommenderas, och en bok till detta: Sverige i början av 1700-talet, samt Christoffer Polhems "Nationalekonomiska och politiska skrifter". Kräver att man orkar läsa dåtidens svenska, men väl värt arbete för den intresserade.
Mycket kort sammanfattat: Polhem var störtförbannad därför att Sverige måste sälja råvaror billigt till Holland (dåtidens stormakt inom handeln, som han hatade), varpå holländarna förädlade råvarorna till färdigprodukter som Sverige fick köpa tiilbaka dyrt. Dessutom hade det svenska hantverket svårt att kvalitetsmässigt tävla med det utländska. Sverige hölls därför i beroende och plundrades permanent. Nog låter det som många u-länder idag. Jag har hört en man från Afrika upprört tala i samma termer i samband med det nya handelsavtalet mellan EU och ett antal stater i Afrika.
För mig är era resonemang väldigt märkliga. Vadå "specialiserar sig på att vara fattiga"? Om man handlar fritt så får landet in maximalt med pengar kortsiktigt, och använder man dessa pengar för att förbättra infrastruktur, regelverk, rättsväsende och utbildningsnivån hos befolkningen så kommer investeringarna som ett brev på posten. Det blir en positiv spiral av allt mer avancerat arbetsinnehåll och högre löner.
Att med tullar försöka skydda den inhemska industrin ger förstås blandade resultat. Det ger sämre köpkraft till befolkning OCH industri, som ofta behöver köpa komponenter och insatsvaror utifrån. Dessutom ger det upphov till svars-handelshinder från resten av världen. Och det minskar med all sannolikhet på takten i utveckling av infrastruktur och regelverk, samt minskar mängden kontakter med utlandet.
Sen det där med att komparativa fördelar inte är falsifierbart förstår jag fortfarande inte. Det framstår endast som "icke falsifierbart" eftersom det är alltför uppenbart sant. Klart det är bättre att handla än att inte handla, liksom. Handel uppkommer ju då båda parter anser sig tjäna på det, inte annars.
Jag har förresten tidigare skrivit om David Ricardos frihandelsteori som säger att frihandel alltid gynnar alla inblandade.
Vad du säger är att det kan vara bra för dig om nån annan begränsar dina handlingsalternativ? Hur kan det vara sant?
Om frihandel är dåligt, varför inte införa lite tullar mellan olika kommuner eller rena handelsförbud mellan olika kommuner?
Eller varför belägger du inte dig själv med ett gäng handelsrestriktioner? Det måste väl göra att du får det bättre?
Björn: Ja, jag ska nog läsa Schumpeter någon gång i framtiden. Tack för tipset om Polhem, förresten! Låter intressant... kan vara kul att citera något om svenska förhållanden någon gång.
Jeppen: Tillväxten har ju inte ökat under globaliseringseran. Klyftan mellan de rikaste och fattigaste länderna har ökat. Hur kan du då säga att de fattigaste tjänar på det?
Varför ska de investera i sånt som de inte har komparativa fördelar i, om de nu tror på frihandel? Varför inte hålla sig till kaffe, bananer och mineraler?
Om falsifierbarhet så har jag redan försökt förklara det begreppet flera gånger i diskussioner med dig. Kanske Wikipedias förklaring är bättre?
Tubby: Rika människor, som jag i ett globalt perspektiv, löper ingen större risk att förlora på frihandel - så varför skulle jag belägga mig själv med handelshinder för min egen skull när varken jag eller någon annan tjänar på det?
Och det du skriver om kommuner är såklart sant. Kommenterar detta här.
Vänsterekonomi, du ifrågasätter att de fattigaste skulle tjäna på frihandel eftersom klyftorna växt och global tillväxt inte ökat under globaliseringen. Det enkla svaret är att det är de länder som INTE hakat på globaliseringen genom att liberalisera sina ekonomier och dra till sig utländska direktinvesteringar som stannat kvar i fattigdom.
Vad gäller falsifierbarhet så har jag järnkoll på det begreppet, förstås. Det är din tillämpning som i vissa fall är konstig. För mig är teorin om komparativa fördelar snarare en matematisk sanning än en empirisk utsaga som behöver testas.
Så är det iallafall uppenbart i ett kortsiktigt perspektiv, men du verkar vara inne på att långsiktigt (decennieperspektiv) kan kortsiktiga relativa förluster (i fem-tioårsperspektiv) pga slutenhet leda till bättre resultat.
Det är förstås en teori, men den är tämligen kontraintuitiv och har såvitt jag vet ingen empirisk bas. Man har liksom inte tid att vänta på det viset. Dra in pengar nu, knyt kontakter och få erfarenheter av handel och utlänningar nu, investera i landet och befolkningen. Då kommer investeringar och mer avancerad produktion snabbare än när man försöker reglera fram det genom slutenhet.
"Om frihandel är dåligt, varför inte införa lite tullar mellan olika kommuner ...?" Det där är intressant. Ta ett frihandels- och valutaområde, Sverige exempelvis. Det är inte en självklarhet att det gäller samma lagar och pengar från Treriksröset till Smygehuk. Men nu råkar det vara mest praktiskt, det förenklar oerhört för transaktioner av olika slag. Fast man skulle ju kunna tänka sig att ekonomiskt svaga landsändar hade en egen glesbygdsvaluta, lägre värderad än stockholmskronan, för att jämna ut förhållandena och ge möjligheter till konkurrens på bättre villkor. Den praktiska verkan skulle påminna om att man satte upp tullstationer. Ta bort etiketterna "valuta". "tull", "interndevalvering genom sänkt arbetsgivaravgift i glesbygder" eller annat specifikt och säg bara "handelsbegränsningar som på ett positivt sätt diskriminerar den svagare parten i utbytet". Handelsflödet från rika Stockholm skulle missgynnas, flödet från fatttiga glesbygden gynnas. Det är minst lika mycket ett politiskt som ett ekonomiskt val vad man vill göra.
När jag satt och levererade prylar till Brasilien och Korea för några årtionden sedan var dessa länder synnerligen restriktiva med sin import. Och var är de idag? Republiken Korea är ju inget fattighus direkt.
"teorin om komparativa fördelar snarare en matematisk sanning än en empirisk utsaga"
Precis, och därmed kan den fungera som inspiration åt folk som låter sig inspireras av den.
Men den saknar egenskapen att kunna säga något om hur verkligheten ser ut eller fungerar.
Och därför bör vi, som Schumpeter skrev, låta bli att tillämpa den på praktiska problem.
Tack tack tack. Om jag inte sagt det förut så är din blogg ljuset i tunneln när man läser Nek 1.
...säg bara "handelsbegränsningar som på ett positivt sätt diskriminerar den svagare parten i utbytet".
Exakt på vilket sätt gynnas den svagare parten av handelsbegränsningar?
När jag satt och levererade prylar till Brasilien och Korea för några årtionden sedan var dessa länder synnerligen restriktiva med sin import. Och var är de idag? Republiken Korea är ju inget fattighus direkt.
Och var hade de varit om de inte hade varit restriktiva med sin import?
@björn:
När jag satt och levererade prylar till Brasilien och Korea för några årtionden sedan var dessa länder synnerligen restriktiva med sin import. Och var är de idag? Republiken Korea är ju inget fattighus direkt.
Att Korea var "restriktiv" med sin import innebär i klartext att enskilda koreaner hindrades från gynnande utbyten med utländska producenter. På vilket sätt var det bra för dem att de hindrades till det?
Skulle det vara bra för dig om du bara tilläts köpa varor o tjänster från Götaland?
Kanske Tubby borde låta mindre som en högröstad ungliberal och i stället berätta om sina egna praktiska erfarenheter av utrikeshandel? Det vore mer klädsamt. För det är väl inte bara en studentikos grundkurs i utrikeshandelsteori han vill åberopa? "Infant industry"-argumentet för handelsbegränsningar har varit känt sedan 1800-talet och det fungerar fortfarande när nya producenter som ännu inte hunnit jobba upp sin produktivitet skall försöka hinna ikapp etablerade producenter. Just vad Sydkorea och en del andra stater har gjort. De bygger upp sin styrka och när de har styrkan kan de ge fingret åtde etablerade - som Korea gjorde mot USA. Det är kanske ett fal för ekonomisk geografi att reda ut hur det här fungerar - och om det faktiskt finns ojämlikt utbyte mellan olika delar av Sverige. Finns det delar av landet som lämnar ifrån sig mer än vad de tar in och skadas av det utbytet? Eller de kanske kan berätta varför Portugals ensidiga satsning på agrarprodukter var så lyckad jämfört med när de dumma engelsmännen satt bakom sina tullmurar och byggde vävstolar?
Kanske Tubby borde låta mindre som en högröstad ungliberal och i stället berätta om sina egna praktiska erfarenheter av utrikeshandel? Det vore mer klädsamt.
Nej, jag har inga speciella erfarenheter av import eller export. Och det är relevant på vilket sätt?
"Infant industry"-argumentet för handelsbegränsningar har varit känt sedan 1800-talet och det fungerar fortfarande när nya producenter som ännu inte hunnit jobba upp sin produktivitet skall försöka hinna ikapp etablerade producenter.
Så att det argumentet har använts sedan 1880-talet gör det till ett hållbart argument? Goddag yxskaft!
Hur mångar år tycker du att konsumenterna ska få betala högre priser? 2 år? 5 år? 20 år?
Om ett företag behöver 5 år på sig för att "komma upp på banan" finns pengar att låna på banken. Om banken inte vill låna ut pengar kanske affärsidén inte är den bästa...
Finns det delar av landet som lämnar ifrån sig mer än vad de tar in och skadas av det utbytet? Om en person skadas (eller förlorar) på ett utbyte, varför skulle det behövas handelshinder då? Du tror inte den personen själv avstår från det utbytet om hon/han anser sig förlora på det?
Eller de kanske kan berätta varför Portugals ensidiga satsning på agrarprodukter var så lyckad jämfört med när de dumma engelsmännen satt bakom sina tullmurar och byggde vävstolar?
Vad personer "ska" producera är en helt annan fråga.
Tubby är teoretiker. Nu har vi kommit så långt som till den bekräftelsen och det får räcka. Låt honom leva vidare i sin drömvärld.
Kan bara konstatera att björn inte vill eller kan försvara sina påståenden. Tråkigt.
Jo, just det "Tubby" är jag, Per.
Jag är nybörjar i ämnet och försöker skaffa mig en uppfattning därför är det tråkigt med en sandlådenivå.
Björn du började ju med ett bra inlägg varför inte fortsätta i samma anda?
Är du inte beredd att omvärdera dina ståndpunkter om luckor påvisas?
Först ange argument som ""berätta om din praktiska erfarenhet" sen "Låt honom leva vidare i sin drömvärld". Blir nästa argument -Min pappa är starkare än din pappa så jag vinner debatten?
Om jag skulle lägga fram en tes så skulle jag bli ytterst tacksam om någon angrep den, på så sätt blir jag ju klokare.
Skicka en kommentar