den 5 mars 2008

Avgiftsfri kollektivtrafik

En aktiv medlem i organisationen Planka.nu har gått ut på SVT Debatt och förespråkat avgiftsfri kollektivtrafik i Stockholms län genom att höja landstingsskatten med 1,5 procent.

Detta skulle innebära att "alla - både nuvarande och blivande - kollektivtrafikanter vars inkomst är lägre än 40.000 kronor i månaden kommer att tjäna på avgiftsfri kollektivtrafik", skriver Alexander Berthelsen.

Avgiftsfri kollektivtrafik är en fråga som i varierande grad drivs i många andra organisationer, som Syndikalistiska Ungdomsförbundet, Klimax, PRO, vänsterpartiet, socialdemokraterna och miljöpartiet.

Statsministerkandidaten Mona Sahlin har kallat avgiftsfri kollektivtrafik en "självklarhet".

På bloggen Antigon finns ett filmklipp från en demonstration i Stockholms tunnelbana nyligen i frågan.

Det är i storstäderna som kollektivtrafiken är mest utbyggd och där fler därmed skulle kunna få nytta av att avgiften togs bort.

Dessutom skulle det kunna minska trängseln på vägar och gator, och dessutom minska utsläpp av klimatgaser och försurande, gödande och giftiga ämnen i avgaserna. Det skulle även kunna slopa krånglet med biljettkontroll och kontanthantering, och minska risken för att personalen ska bli rånad.

Helsingfors stad skulle förra året utreda frågan, rapporterade DN.

Men i Sverige har det mest varit i de små kommunerna som nolltaxa har prövats, bland annat i Kristinehamn, Övertorneå och Hallstahammar. I Ockelbo fyrdubbladets resandet i kollektivtrafiken, men ändå ledde det inte till några merkostnader för kommunen, bland annat för att kostnaderna för färdtjänst minskade (html) (pdf).


En examensarbetare vid Luleå Tekniska Universitet undersökte 2005 möjligheterna att genomföra nolltaxa i Norsjö kommun i de inre delarna av norrländska Västerbotten.

Trots att bara 2% av de intervjuade invånarna där saknade tillgång till bil, och trots att bara 1% åkte buss alla arbets- eller studiedagar, så var 85% av de tillfrågade människorna positiva till nolltaxeförsök.

Ändå har jag inte hittat några mer övergripande, generella ekonomiska konsekvensanalyser av nolltaxa.

Förutom några som egentligen handlar om annat men som noterar att nolltaxa förmodligen skulle ha en omfördelande effekt; alltså gynna fattiga på de rikas bekostnad. Vilket alltså faktiskt inte verkar ha varit fallet i Ockelbo.

Någon läsare som har några fler bra lästips om ämnet?
---
Nybloggat om nolltaxa:
Redundans
Samhällsfeber
Vänsterns Studentförbund

3 kommentarer:

Kerstin sa...

Statsministerkandidaten Mona Sahlin har kallat avgiftsfri kollektivtrafik en "självklarhet".

Är det inte lite konstigt att hon inte kommit på denna "självklarhet" förrän nu??

Martin sa...

Tja, Sossarna & CO gick ju åtminstone ett steg på vägen när de införde enhetstaxan, som kraftigt ökade andelen personer som reser med kollektivtrafiken.
Det är ju inte heller direkt någon hemlighet att de var initiativtagare till trängselavgiften som minskat mängden bilar i innerstan och ökat kollektivtrafikåkandet.

Det är fanimig mer än vad som går att säga om borgarna. Höj SL-priserna och använd pengarna från trängselavgiften till att bygga en stor jäkla motorväg som enligt flera undersökningar kommer öka andelen biltrafik i och runt staden.

jeppen sa...

Avgiftsfrihet ökar såklart utnyttjandet, och det kan vara bra på många sätt, särskilt när det gäller "naturliga monopol" där dessutom de stora investeringarna redan är tagna (läs tunnelbana eller öresundsbro).

Men man måste också vara medveten vad det är man frånhänder sig när man inte använder en marknadslösning i exempelvis busstrafik. Risken är att man skapar ännu ett byråkratiskt offentligt monopol där lönerna blir artificiellt låga och som på andra sätt svältföds för att bättre passa den offentliga budgeten, istället för att låta tillgång/efterfrågan styra utbudet.

Vidare blir det antagligen samhällsekonomiskt olönsamt; man borde hellre öka kraven på att biltrafiken ska bära sina externa kostnader och sen får kollektivtrafiken bli som den blir. Dessutom lär avgiftsfriheten minska cyklande och promenerande, inte minst för ungdomar, med förutsägbara resultat på folkhälsan. (Man tappar alltså vissa positiva externaliteter med icke-kollektivt resande.)