Men en stark arbetsrätt går utmärkt att kombinera med hög sysselsättning och låg arbetslöshet - åtminstone om man ska tro högertankesmedjan SNS' senaste konjunkturrådsrapport. Rådet skriver (s. 106):
"Forskningen om arbetsrätt och dess samhällsekonomiska konsekvenser ger inga entydiga resultat vad gäller effekter på total sysselsättning, arbetslöshet eller produktivitet och tillväxt. Kostnader för att avskeda och nyanställa minskar bruttoflödena in och ut ur jobb på arbetsmarknaden, men nettoeffekten av dessa bruttoflöden på sysselsättning och arbetslöshet förefaller vara begränsade".
10 kommentarer:
Det finns andra väldigt intressanta stycken i den texten. Exempelvis:
"Flera studier tyder också på att en mer strikt arbetsrätt minskar sysselsättningsgraden för unga och för kvinnor. OECD redovisar signifikant negativa effekter på sysselsättningsgraden för kvinnor och unga, medan däremot sysselsättningseffekterna för män tycks vara positiva. För de senare tycks således den större anställningstryggheten väga
tyngre än minskade anställningsmöjligheter, vilket förefaller rimligt med tanke på den generellt lägre arbetslöshetsrisken i denna kategori."
Arbetsrätten ökar alltså utanförskapet och minskar jämställdheten. Detta passar givetvis som hand i handsken för det fackliga särintresset, som alltid värnat den majoritet som jobbar på bekostnad av den minoritet som står utanför.
Konstigt att inga ledarskribenter på morgontidningarna har hakat på det där.. jag ser rubriken framför mig: "Krossa arbetsrätten - för kvinnornas skull"!
Till saken:
Det ger ändå lite olika sorters tyngd till påståendet att skriva
"Forskningen om (...) ger inga entydiga resultat vad gäller effekter på total..."
jämfört med att skriva
"Flera studier tyder också på att..."
Särskilt när den första kommentaren inte borde kunna glädja den där tankesmedjans anhängare, medan den andra kommentaren verkligen borde kunna göra det.
Ponera att LO eller någon (s)-inriktad tankesmedja skrev såhär i en rapport:
"Forskningen om KOLLEKTIVTAL ger inga entydiga resultat vad gäller effekter på total UPPLEVD TRYGGHET PÅ ARBETSPLATSEN"
och om aktören ifråga sen senare skrev:
"Flera studier tyder också på att ANDELEN PARTIANSLUTNA FACKFÖRENINGAR GER ÖKAD SYSSELSÄTTNING"
så skulle jag ta det första påståendet på blodigt allvar, medan jag skulle ta det andra påståendet med en rejäl nypa salt.
Motsvarande värdering gör jag med rapporter från högerinstitutioner som SNS, Timbro och Ratio. Källkritik kallas det.
Det första påståendet antyder dessutom att rapportförfattarna har sammanfattat det det samlade forskningsläget kring frågan ifråga.
Det andra påståendet ger inte samma associationer - och det andra påståendet är också förenligt med att det även skulle kunna finnas studier som pekar på motsatsen, fast som inte anses vara värda att ta upp i sammanhanget.
”OECD redovisar signifikant negativa effekter på sysselsättningsgraden för kvinnor”
I den OECD-rapport som högertänkarna hänvisar till (”Employment Outlook 2004” som finns på OECDs hemsida) står det bland annat följande apropå sysselsättningsgraden för kvinnor:
”While the results for youth vary in significance, EPL is found to significantly reduce the employment opportunities of prime-age women, probably because they are more likely than men to move between employment and inactivity, in particular when seeking to balance the competing demands of work and family life (OECD, 2002a, Chapter 2).”
Den rapport som det hänvisas till i ovanstående citat är ”Employment Outlook 2002” som också den finns på OECDs hemsida. I den rapporten står detta som ett av huvudresultaten (Main findings):
”The gender gap in employment is lowest in
Sweden and the other Nordic countries. Even these relatively low differentials
understate women’s presence in Nordic labour markets given their high employment
rates for men.”
Det kan därför verka som att det finns andra och mer effektiva sätt att få in kvinnor på arbetsmarknaden i högre grad än att minska anställningstryggheten för alla. Den har uppenbarligen inte satt stopp för Sverige att bli ett av världens mest jämställda länder och man kan knappast säga att arbetsrätten alltid hindrar jämstäldhet. Men om målet är att minska anställningstryggheten så är det klart att man lyfter fram siffror som på ytan tycks stödja ens egen politiska åsikt.
Den slutsatts som Andreas hänvisar till tycker jag är intressant eftersom det på inget sätt säger att arbetsrätt bara kan gynna män utan att arbetsrätt inte verkar styra total sysselsättning, arbetslöshet eller produktivitet och tillväxt. Det verkar därför vara ganska tydligt att viljan att förändra arbetsrätten är mer politiskt motiverade än något annat.
Tack, Olle!!
Du gjorde det som jag BORDE ha gjort. Gått till källorna. Och konstaterat att om man gör det, så blir det inte mycket kvar av SNS' påståenden om arbetsrättens påverkan på kvinnors och ungdomars sysselsättning.
Jag får väl ta på mig att jag, till skillnad från du, var omotiverat lat.
Och skylla på mina iofs hyfsat välgrundade fördomar om hur bräckliga olika ideologiskt laddade påståenden i SNS-rapporter kan vara.
Känns lite som "vinst varje gång" att skärskåda sådana påståenden, bara man lägger ner lite tid.
SNS - Ekonomikommentarer/Olle 0-2.
Hmm... Jag missade visst att prenumerera på kommentarerna här. Lite fascinerande iallafall att läsa hur ni konsekvent (i alla diskussioner på denna blogg jag hittills haft förmånen att läsa) kämpar för att hitta statistiska jämförelser och brottsstycken av rapporter som kan användas som stöd för er ideologi, och hur ni avfärdar allt annat. Säkerligen både berikande och skojigt för er, men det imponerar nog bara på de redan frälsta.
Du kanske missade det, men Olle har faktiskt inte letat upp "statistiska jämförelser och brottsstycken av rapporter".
Han har istället kollat upp den enda referensen i den enda fotnot som står i det citat som du skrev i ditt förra inlägg (om du läser själva rapporten).
Och det stödjer inte "vår" ideologi (om den nu skulle råka vara samma).
För om jag skulle be tomten eller den goda fén om en önskning här så skulle en stark arbetsrätt öka sysselsättningen. Men det finns det tyvärr inget stöd för, såvitt jag kan utläsa.
Men däremot, om du läser Olles inlägg en gång till, så ser du att det sätt på vilket SNS återger sin referens, i det stycke du citerade, skiljer sig betydligt från vad som står i själva referensen...
Tur att SNS bara är en tankesmedja och inget forskningsinstitut, för annars skulle det där ha kunnat bli riktigt pinsamt.
Och, för att återknyta till din anspelning på "frälsta" läsare:
Ingen av oss har försökt frälsa någon och skrivit nåt i stil med att "det finns bara en rättfärdig, överlägsen väg att vandra".
Däremot har vi kritiserat ett sådant tankesätt.
Till exempel har jag kritiserat det som du skrev i en annan tråd: "Vi liberaler är oftast liberaler av en orsak, nämligen att liberal politik visat sig ge överlägsna resultat".
Mitt främsta mål med den här bloggen (har andra mål i andra sammanhang) är, om du ursäktar att jag spinner vidare på det religiösa, att avprogrammera marknadsfundamentalister, förhindra att fler trillar dit, och stärka de kritiska fritänkarna.
Andreas, jag tror inte du ska ta Olle på orden på det där sättet. Om du själv kollar i det SNS refererar till, företrädesvis tabell 2.4, sidan 25 och därikring, så ser du att belägg för SNS påståenden om kvinnor och unga redovisas där.
Du kommer säkert att hitta några formuleringar som garderar och uttrycker osäkerhet; sånt finns alltid i vetenskapliga sammanhang och är tacksamt material för de som vill så tvivel. Så varsågod.
Sen vill jag också påpeka, vad gäller Olles kommentar, att Norden inte kan sägas ha en stark arbetsrätt i ett europeiskt perspektiv. Tyskarna och fransoserna är som bekant rätt fanatiska, medan danskarna knappt har någon arbetsrätt alls. Att Norden eventuellt utmärker sig väl på kvinnoområdet (det kan iofs diskuteras) är alltså inget som talar mot att arbetsrätten försvagar kvinnor och ungas tillträde till arbetsmarknaden.
När det gäller SNS rapport och det citat du valt, med "inga entydiga resultat" är en variant på detta utnyttjande av garderingar. I övriga texten påpekar man att det finns flera rapporter som stödjer samband mellan arbetsrätt och lägre sysselsättning, produktivitet, tillväxt etc. Det lutar alltså åt ett håll som inte passar din ideologi, men (som alltid i ekonomiska sammanhang) finns avvikande resultat och sambanden är inte urstarka.
Vidare vad gäller religiositet och fundamentalism så vidhåller jag att det är uppenbart för den som läser källor och tänker kritiskt att du och Olle sysslar med väldigt selektiv varseblivning och tendentiöst urval när ni tar fram den ammunition som ska "avprogrammera" oss "marknadsfundamentalister".
Låt mig avrunda med att nämna att det visst finns fördelar med arbetsrätt, precis som med de flesta socialistiska påhitt, men att nackdelarna generellt överväger. Och visst är det så att just sysselsättningstalet inte är det starkaste skälet mot tung arbetsrätt. Istället är det utanförskap och brist på dynamik som är problemet.
Jeppen>>>
”Andreas, jag tror inte du ska ta Olle på orden på det där sättet. Om du själv kollar i det SNS refererar till, företrädesvis tabell 2.4, sidan 25 och därikring, så ser du att belägg för SNS påståenden om kvinnor och unga redovisas där.”
Om du börjar med att själv läsa vad jag faktiskt skriver eller de källor som du hänvisar så ser du att det är just ”därikring” som jag hämtat mitt citat. Det står på just sidan 25 och är en kommentar till tabell 2.4. Jag har på inget sätt i mitt förra inlägg påstått att SNS påstående skulle vara fel. Jag bidrog med en fördjupning som visade på att det är långtifrån bara arbetsrätten som påverkar förhållandena för kvinnor på arbetsmarknaden.
”Du kommer säkert att hitta några formuleringar som garderar och uttrycker osäkerhet; sånt finns alltid i vetenskapliga sammanhang och är tacksamt material för de som vill så tvivel.”
Ja, för att i seriösa vetenskapliga sammanhang aktar man sig för att påstå sådant som man faktiskt inte kan belägga.
”Sen vill jag också påpeka, vad gäller Olles kommentar, att Norden inte kan sägas ha en stark arbetsrätt i ett europeiskt perspektiv.”
Bara för att förtydliga: Jag sa inte något om arbetsrätten i Norden. Mitt citat klargjorde att skillnaden mellan män och kvinnor är lägst i Sverige och de övriga Nordiska länderna. Det är till och med så, om man läser rapporten jag hänvisar till, att det är aldra lägst i Sverige. Sverige kan man säga har en stark arbetsrätt ur ett europeiskt perspektiv.
”Tyskarna och fransoserna är som bekant rätt fanatiska,”
Känns faktiskt inte speciellt bekant alls. Figur 4.1 i högerlobbyns rapport (med OECD-rapporten som källa i sin tur) visar att Frankrike har snäppet mer restriktiv arbetsrätt än Sverige och Tyskland har i sin tur ett par snäpp mindre restriktiv arbetsrätt än Sverige. Menar du att Sverige och alla länder med mer restriktiv arbetsrätt än Tyskland är fanatiska?
”medan danskarna knappt har någon arbetsrätt alls.”
Klart att allt är relativt men så här beskriver högerlobbyns rapport Danmarks arbetsrätt (sidan 99-100): ”Figur 4.1 visar också att Danmark har en betydligt mindre restriktiv arbetsrätt än Sverige. Men Danmark tillhör inte, med vår indelning, den mest liberala gruppen länder med en låg grad av restriktivitet i arbetsrätten, utan den stora mellangruppen europeiska länder med en måttligt restriktiv arbetsrätt.”
”Vidare vad gäller religiositet och fundamentalism så vidhåller jag att det är uppenbart för den som läser källor och tänker kritiskt att du och Olle sysslar med väldigt selektiv varseblivning och tendentiöst urval när ni tar fram den ammunition som ska "avprogrammera" oss "marknadsfundamentalister".”
Det som är uppenbart är att du inte är speciellt noga när du läser dina källor eller andras inlägg. Att du sedan här som även i tidigare diskussioner ägnar dig åt personangrepp är bara larvigt och onödigt. Ägna istället din tid åt att bättre underbygga din argumentation så att vi kan ha en trevlig och saklig debatt. Det tycker jag faktiskt att den här bloggen förtjänar.
Skicka en kommentar