Jag använder det måttet själv ganska mycket på denna blogg, kanske framför allt för att jag vill visa att det går att klara sig hyfsat i debatter om man argumenterar för sådant som ekonomisk jämlikhet - även om man använder BNP och förändringar i BNP som mått.
Men det finns stora brister i att bara mäta BNP eftersom det inte täcker in allt som många människor uppfattar som välstånd.
FN-organet UNDP:s mått på "mänsklig utveckling" (HDI) är ett känt alternativ som väger samman BNP per person med hälsa och utbildning, i tre lika inflytelserika vågskålar.
Enligt det måttet är Island världens mest utvecklade land, följt av Norge, Australien, Kanada, Irland, och så Sverige på sjätteplats.
En person som varken är helt nöjd med BNP eller HDI som mått på välstånd är Frankrikes president Nicolas Sarkozy, skriver nyhetsbyrån AP.
I förra veckan uttryckte han frustration över "den ökande skillnaden mellan statistik som visar ständiga framsteg, och de ökande svårigheter som [fransmännen] har i sina dagliga liv".
För att komma tillrätta med detta har han anlitat två kändisekonomer för att konstruera ett mått som väger samman BNP med upplevd lycka, berättar AP.
Några andra kritiker mot BNP som begrepp är EU-kommissionen och EU-parlamentet. På hemsidan för samarbetsprojektet "Bortom BNP" skriver de:
"Att effektivt mäta framsteg, rikedom och välbefinnande kräver index som är lika klara och tilltalande som BNP men mer inkluderande än BNP - sådana som innesluter sociala och miljömässiga aspekter. Detta är särskilt viktigt givet globala utmaningar som klimatförändringar, global fattigdom, tryck på resurser och deras potentiella effekter på samhällena".
Flera saker som borde vägas in? Kom med förslag, och gärna i denna tråd!
(Tack till Jan Wiklund för tipset!)
4 kommentarer:
Man tänker ju sig att om Sarkozy bara lade till en inkomstspridningskoefficient till den ständigt växande BNP-statistiken skulle han bättre kunna förstå fransmännen dagliga svårigheter.
Det Sarko sa om fransoserna kan gälla på många håll, exempelvis Indien, där visserligen en minoritet får det bättre men ungefär 77% av befolkningen uppges leva på mindre än en PPP-dollar om dan. Så Pelles kommentar är bra. Landet kan gå bra och folket må illa samtidigt.
Men brist på lycka kan ju bero av såväl fattigdom på materiella tillgångar som att man i själva verket har gott om tillgångar men skarpt känner av den avtagande marginalnyttan av ytterligare en pryl. Vad skulle hända om man behöll ett BNP med värdet av tillverkade varor och tjänster, men tog bort den enorma propagandaapparat som behövs för att få varor och tjänster omsatta på marknaden? Reklamen skapar ju inga värden, utan bidrar bara till att få värdena realiserade. Och så försökte man räkna ut hur mycket icke förnybara resurser som utplånas när dessa varor och tjänster produceras. Angående förnybara resurser kan man ju räkna in dem å andra sidan. Sedan finns ju frågan om externaliteter: om vi i de rika länderna har hyss för oss som kanske är lönsamma här men olönsamma för u-länder, eller om vi ibland hittar på saker som de faktiskt kan dra fördel av. Borde inte sådant räknas in?
Men, ärligt talat, det skall väl vara ett pukko till nationalekonom som tror att man kan sätta ett realistiskt pris på lyckan!
Och grunddata, hur pålitliga är de egentligen? Ett BNP- eller annat mått är ju inte bättre än indata, och exempelvis vad företagen har för sig vet man ju inte alltid. Kan ett lands myndigheter ha klart för sig hur storföretag dribblar hit och dit med sina internfaktureringar exempelvis?
Jag håller med er i stort. Stora inkomstklyftor i Sverige missgynnar 7 av 10 svenskar, till exempel. Att väga in klyftorna i välståndsbegreppet skulle därför vara ganska motiverat.
Att relatera BNP till antalet arbetade timmar, alltså, att jämföra produktiviteten, tycker jag dessutom är ett bättre mått än bara BNP.
Skillnaden i produktivitet mellan Norge oc Sverige är ännu större än den stora skillnaden i BNP, eftersom norrmännen i snitt jobbar 10% färre timmar än svenskarna (trots lägre arbetslöshet).
Ett tips: kolla den serie artiklar som biologen Harald Cederlund håller på att skriva om BNP och miljö.
http://haraldcederlund.blogspot.com
Skicka en kommentar