Rapporten publicerades av tankesmedjan SNS. Vänsterdebattören Göran Greider kommenterade den i Svenska Dagbladet (20/11):
- En bra rapport förutom slutsatserna.
Jag har också läst den, men är inte lika imponerad.
Författarna slår bland annat fast i den drygt 31 000 ord långa rapporten att (s. 5):
"De fördelningspolitiska målen blir också svårare att uppfylla genom att globaliseringen bidrar till ökad inkomstspridning".
Alltså: inkomstklyftorna mellan fattiga och rika är dömda att öka. Eftersom den allt mer liberaliserade världsmarknaden kräver det - alla andra alternativ är svåruppnåeliga.
Resonemanget kretsar i rapporten, som det ofta gör i ekonomiska sammanhang, om tillväxten. Alltså, hur snabbt ekonomin växer. I meningen att Sverige "halkar efter" i den globala utvecklingen om Sveriges tillväxt blir lägre.
Det finns mycket kritiskt att säga om tillväxten som mått på välståndsökning. Men jag håller mig ändå till tillväxten just här, för enkelhetens skull.
För att citatet här ovanför ska kunna vara relevant utifrån ett tillväxtperspektiv måste man till att börja med svara på följande två frågor:
1) Har världen generellt sett tjänat på den liberaliserade världsmarknaden hittills?
2) Har världen generellt sett tjänat på klyftorna hittills?
Om vi börjar med fråga 1) så har jag tidigare skrivit och visat att den marknadsliberala "globaliseringseran" inte har inneburit någon högre global tillväxt än perioden innan, oavsett om man drar gränsen för när "globaliseringseran" började vid 1974, 1980, 1985 eller 1990 (se nedanstående graf).
Det var förstås inte jag som upptäckte detta, utan det är ett välkänt faktum i facklitteraturen (länk 1, 2, 3, 4).
De SNS-anknutna forskarna skriver också (s. 24):
"Det finns inget entydigt empiriskt stöd för att export i sig påverkar produktiviteten positivt".
När då detta är konstaterat så framstår den övriga analysen i rapporten när det gäller liberaliseringens eventuella effekter på produktivitet och tillväxt, som ganska överflödig.
Nu till fråga 2) (om klyftor är bra för tillväxten eller inte).
Eftersom det vid första anblicken verkar som om sju av tio svenskar förlorar på inkomstklyftorna i Sverige, krävs det ganska tunga argument för att kunna övertyga någon om motsatsen.
Författarna försöker, genom att presentera en graf (2.1, sid 11) över jämlikhet i inkomster (mätt som 100-Gini i procent) i några industriländer plottat mot BNP per person 2006. Källan är FN-organet UNDP:s databas (länk).
Jag har hämtat data från samma databas och de ser ut så här:
Författarna kommenterar:
"Det ligger därför nära till hands att tolka figuren i termer av att den senare gruppen [de mer jämlika länderna] har accepterat en något lägre genomsnittlig inkomst för att åstadkomma en mer jämlik inkomstfördelning. En sådan tolkning innebär att dessa länder skulle kunna ha lika hög genomsnittlig inkomst som USA, om man var villig att acceptera större inkomstskillnader i samhället" (s. 12).
Och visst har USA hög BNP per person och ganska skevt fördelade inkomster. Men jag har ändå några invändningar här.
För det första. Varför använder de bara grafen till att försöka tolka enskilda datapunkter i den? Varför har de inte gjort någon statistisk analys av ALLA datapunkter i den?
När jag försöker, hittar jag INGET statistiskt signifikant samband mellan jämlikhet och BNP per person (men det icke signifikanta sambandet är faktiskt positivt).
Alltså, mer jämlika industriländer är inte fattigare än de industriländer som är mindre jämlika.
Som motexempel till SNS-ekonomernas kommentar, så är Spanien, Portugal, Grekland och Nya Zeeland dels fattigare, dels har de skevare inkomstfördelning än Sverige och de andra nordiska länderna.
För det andra. Om man plockar in resten av världens länder, så ser vi ett svagt, men signifikant positivt samband mellan jämlikhet och BNP per person.
Alltså, bland världens länder i jämförelsen så är de rika i regel relativt jämlika, medan de fattiga länderna i regel är ganska ojämlika. Se nedan.
(Överkurs: p<0,001 oavsett om det gäller rådata, eller Box-Cox-transformerade eller rangordnade data)
(En kommentar och en stilla fråga i parentes: De länder som har ungefär lika ojämlika inkomster som Sverige och Norge heter Danmark, Japan, Tjeckien, Slovakien, Bosnien&Herzegovina, Uzbekistan, Ungern och Finland.
De länder som har ungefär lika ojämlika inkomster som USA heter Trinidad&Tobago, Guinea, Georgien, Kambodja, Turkmenistan, Ghana och Senegal.
De länder som är allra mest ojämlika heter Namibia, Lesotho, Botswana, Sierra Leone, Centralafrikanska Republiken, Swaziland, Bolivia och Haiti. Är det alltså dit som SNS menar att Sverige borde sikta?)
För det tredje. Det KAN inte komma som en nyhet för rapportförfattarna att det finns en massa vetenskapliga studier över sambandet mellan klyftor och tillväxt. Dessa studier är ganska lätta att hitta.
De SNS-anknutna forskarna kommenterar inte EN ENDA av studierna. Många av studierna drar slutsatsen att jämlikhet ökar tillväxten och att ojämlikhet bromsar tillväxten. Andra studier drar annorlunda slutsatser.
Världsbanken, som inte direkt brukar anklagas för att vara vänstervriden, tar upp några av studierna och sammanfattar dagens läge på forskningsfronten på sin hemsida:
"Precis som i den teoretiska litteraturen, är de empiriska resultaten inte entydiga när det gäller förekomsten av ett orsakssamband mellan [inkomst-]klyftor och tillväxt (...) Det finns emellertid en del bevis för att ojämlikhet i tillgångar (assets) - mer än ojämlikhet i inkomst - kan undergräva tillväxten och effektiviteten hos åtgärder som är menade att bekämpa fattigdom (pro-poor policies)". (min fetstil)
Om SNS-rapportens författare skulle ha varit lite mer ambitiösa kunde de alltså ha gjort följande:
- Tydligare lyft fram att det inte finns något entydigt empiriskt stöd för att ökade inkomstklyftor eller en liberaliserad världsekonomi har gynnat tillväxten.
- Skrivit att detta betyder att länder som vill ha hög tillväxt istället lika gärna kan satsa på en jämlik fördelning av inkomsterna och reglerade ekonomier.
- Upplyst läsarna om att det finns studier som visar att jämlikt ägande av tillgångar är bra för tillväxten, men varnat för att orsakssambanden kring tillväxt fortfarande är dåligt kartlagda.
- Gett exempel på hur länder som Sverige rent praktiskt kan göra för att verka för ett mer jämlikt ägande av tillgångarna.
Andra bloggar om rapporten:
Nyliberal is Good, The Badlands Hyena, Dr Vlachos medicin, Svensson, Sanna Rayman, Kultur&Politik, Claes Krantz, Reflexions of Red, Johanna Graf, HR Society, Danne Nordling, Björn Wadström, Knapsu, Under den svarta natthimlen, Käringen mot strömmen, .
9 kommentarer:
Mycket bra och intressant inlägg. Härligt med en nationalekonom i bloggvärlden som inte bara sjunger Friedmans lov.
Vill bara rekommendera Lintons augustnominerade bok Americanos. Gå inte på trams som Erik S skriver. Läs ngt av de Linton skrivit istället, så kommer du se hans kvalitéer.
Tack för en bra blogg btw.
Tack, båda!
Anonym: OK! Tack för tipset.
För det första måste man undra vad din den globala tillväxten har med ett så vagt begrepp som globalisering att göra? Det finns många invändningar. För det första vad innebär begreppet globalisering? För det andra finns det många olika faktorer som påverkar tillväxten förutom "globalisering". För att utreda en variablels inverkan på tillväxten måste denna variabel isoleras. Detta är något som de flesta av de studier som du länkar till INTE gör. För att studera effekterna av "globalisering" kan man t.ex studera effekterna av en avreglering av marknader då ett land öppnar upp för handel, det bör då göras när landet genomför reformerna för att försöka isolera effekterna av olika variabler. Ett exempel är t.ex Wacziarg och Welch fran 2002 eller 2003.
"Det finns inget entydigt empiriskt stöd för att export i sig påverkar produktiviteten positivt".
När då detta är konstaterat så framstår den övriga analysen i rapporten när det gäller liberaliseringens eventuella effekter på produktivitet och tillväxt, som ganska överflödig."
Det vore kanske bra att namna att aven om inte exportens effekt pa produktiviteten ar entydigt sa har importens positiva effekt pa produktiviteten ett grundligt empiriskt stod. Den ovriga analysen om liberalsieringens positiva effekter framstor plotsligt som valdigt nodvandig igen, nar man betraktar alla fakta.
Tack för ett konstruktivt inlägg, särskilt jämfört med dina andra.
"För det första…" måste man undra vad din den globala tillväxten har med ett så vagt begrepp som globalisering att göra? Det finns många invändningar. För det första vad innebär begreppet globalisering?"
Det som "brukar" åsyftas; det ökade flödet av varor, tjänster och kapital över gränserna.
"För att utreda en variablels inverkan på tillväxten måste denna variabel isoleras".
Jo, men för att påstå att globaliseringen generellt sett har varit gynnsam för ekonomisk tillväxt måste man ju ändå till att börja med kunna visa att det generellt sett har skett en tillväxtökning. Annars finns det inte särskilt mycket intressant kvar att analysera.
"Det vore kanske bra att namna att aven om inte exportens effekt pa produktiviteten ar entydigt sa har importens positiva effekt pa produktiviteten ett grundligt empiriskt stod".
Jaså? Det låter mystiskt att export och import skulle ha så väsensskilda effekter. Har du någon välbelagd förklaring varför?
Ja därför att importen ökar konkurrenstrycket på den inhemska industrin. Dessutom kan ökad kvalite på importerade insatsvaror öka produktiviteten. Se t.ex
Amiti, M. and J. Konings (2005), “Trade Liberalization, Intermediate Inputs, and Productivity: Evidence from Evidence”
Ragge: men den boken handlar ju mest om Indonesien.
Och den svarar inte på frågan om import har en sån väsensskild effekt på tillväxten jämfört med exporten. Jag har svårt att se hur det skulle vara möjligt att se en sån skillnad, eftersom stor export tenderar att gå hand i hand med stor import.
Dessutom: hur kommer det sig då att världen inte har högre tillväxt idag, än på 1950- och 1960-talet när handelsvolymerna var mindre?
Det kanske är dags att uppdatera grafen med tillväxt? De 5 senaste åren har varit bäst tillväxt i BNP per capita någonsin... http://www.economist.com/finance/displaystory.cfm?story_id=10852462
Kanske dags att inse att globalisering och frihandel är bra också?
Tack för tipset! JAg bemöter artikeln här.
Skicka en kommentar