Milton Friedman och massmördaren Pinochet

Härom veckan dog en av 1900-talets mest kända ekonomer och nyliberala ikoner, Milton Friedman. Men vi minns honom också som den chilenske diktatorn och massmördaren Augusto Pinochets ekonomiska rådgivare, strax efter att den folkvalde vänsterpresidenten Salvador Allende hade störtats. Historikern Greg Grandin ¹ berättar den delen av historien.

Milton Friedman hade ingen aning om att hans sex dagars resa till Chile i mars 1975 skulle skapa så mycket uppståndelse.

Han hade bjudits in till Santiago av en grupp chilenska ekonomer som under de föregående årtiondena hade utbildats på University of Chicago, på ett program som hade satts ihop av Friedmans kollega, Arnold Harberger.

Två år efter att Allende hade störtats hade diktaturen fått problem med att få styr på inflationen. Det var då som ”the Chicago Boys” började få verkligt inflytande gentemot general Augusto Pinochets militärregim. De rekommenderade något som Friedman redan hade börjat kalla för ”chockbehandling” eller ”chockprogram”.

Det gick ut på att omedelbart stoppa tryckningen av sedlar för att finansiera budgetunderskott, skära ner i offentliga utgifter med 20-25 procent, avskeda tiotusentals offentliganställda, avreglera löner och priser, privatisera statliga företag och avreglera kapitalmarknader. ”Fullständig frihandel” var Friedmans råd. (fortsättning om du klickar på rubriken...)

A-kassan är redan självfinansierad

(En sista repris... efter detta kommer jag bara posta färska prylar)

Regeringens förslag att försämra a-kassan genom att chockhöja månadsavgiften skulle inte innebära att några statliga utgifter minskar. A-kassan är nämligen redan självfinansierad. Om förslaget går igenom kan det dessutom strida mot den nuvarande svenska lagstiftningen.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin hävdar att chockhöjningen syftar till att öka ”egenfinansieringen” av a-kassan.

Men det argumentet håller inte, visar en granskning som tidningen Arbetaren har gjort. Förslaget innebär istället att staten tjänar närmare 13 miljarder kronor.

För a-kassan är redan egenfinansierad genom arbetsmarknadsavgiften. Lena Ljungberg på Näringsdepartementet bekräftar att arbetsmarknadsavgiften redan idag täcker kostnaderna för a-kassan.

– Ja, det gör den. Den höjning av a-kassan som regeringen vill genomföra kommer att innebära ett tillskott. Det ser ut som att systemet blir överfinansierat. Men det beror på hur man ser det, säger hon till tidningen.

Enligt Mikael Holmgren på Finansdepartementet är det dessutom lag på att arbetsgivaravgiften ska bekosta a-kasseutbetalningar.

– Ja, det är lag 2000:981, lagen om fördelning av socialavgifter. Grundtanken i den är att procentsatsen för de olika enheterna i arbetsgivaravgiften sätts utifrån vad enheterna beräknas kosta, kommenterar han.

Moa Norell, tillförordnad generalsekreterare för fackföreningen SAC Syndikalisterna kallar regeringens planerade reform för "stöld", skriver Arbetaren.

Läckande försvar för världskapitalismen

(från förra veckan..., nu är det slut med gamla poster, hädanefter blir det bara nya...)

Yelahs recension av Johan Norbergs bok ”När människan skapade världen” (Timbro, 2006) har fått utmärkelsen ”bästa recension” av författaren. Enda recensionen som erbjöd ”tuggmotstånd”. Ett smickrande omdöme, förstås. Recensenterna erbjöds dessutom att fortsätta debatten. Givetvis antar vi¹ utmaningen.

Länk till Johan Norbergs föredrag. Avsnittet om Yelahs recension finns cirka 57 minuter in i presentationen.

Länk till Yelahs recension.

När det gäller ekonomisk tillväxt har jag tidigare argumenterat för att de av oss som i princip gillar den där tillväxten inte har så stor anledning att försöka jaga efter den. Eftersom kunskapen om dess orsaker är alldeles för dålig.

Att vi inte på något mätbart sätt kan förutsäga hur tillväxten kommer att förändras, om exempelvis arbetarna, eller världens mångmiljardärer, tar makten över samhällets produktion. Eller om vi förstatligar, avreglerar eller höjer eller sänker skatten. Eller ökar eller minskar beroendet av olja och skövlingen av andra naturresurser.

Okunskapen är inte ekonomernas fel, för det är helt enkelt väldigt svårt att hitta samband som är tillräckligt starka och entydiga. Det låter sig inte göras så lätt. Men vissa ekonomer ger tyvärr sken av att de vet mer än vad de egentligen gör.

När Johan Norberg recenserar min recension börjar han med att kommentera okunskap om bland annat ekonomin:

(fortsättning om du klickar på rubriken)

Ögongodis för övertygade marknadsliberaler

(min mest lästa ekonomiartikel, tror jag... från sommaren 2006. Klicka på rubriken för fortsättning)

Timbros stjärnskribent Johan Norberg har fått ihop en välskriven tegelsten på drygt 500 sidor. Den är framför allt en hyllningsskrift åt entreprenörerna, som författaren anser har skapat välfärdssamhället.

När människan skapade världen
Johan Norberg
Timbro förlag, 2006

När marknadskrafterna och globaliseringen försvaras i tal eller skrift så sker det ibland med besinningslösa påhopp på kritikerna, för att de inte är tacksamma nog mot den ekonomiska eliten eller för att de gör något annat oförlåtligt fel.

Johan Norberg går ett steg längre och tar kritiken på allvar och bemöter den. Just därför är hans böcker ganska trevlig läsning även för en meningsmotståndare.

"Det finns ingen 'naturlig arbetslöshet'"

(från oktober 2006)

Det som ibland felaktigt kallas nobelpriset i ekonomi ¹ går i år till professor Edmund Phelps på Columbiauniversitetet. Han är mest känd för att han är en av de två personer som formulerade teorin om ”den naturliga arbetslösheten”. Men några av hans kolleger är inte lika imponerade som prisutdelarna. Yelah har intervjuat en av kritikerna.

Du kanske har hört argumenten förut. Arbetslösheten kan och bör inte bekämpas på kort sikt, heter det. Det enda som verkligen hjälper mot arbetslöshet påstås vara att hålla inflationen² låg och genomföra ”strukturella” förändringar i det ekonomiska systemet. Då sjunker den långsiktiga arbetslösheten till slut, i takt med att den ”naturliga” arbetslösheten sjunker, sägs det.

Sverige och resten av EU har låg inflation som ett överordnat ekonomiskt mål. Trots en långvarig, hög arbetslöshet. (klicka på rubriken för att läsa intervjun)

Regeringen experimenterar med de arbetslösa

(från maj 2006)

Regeringen har börjat tävla med Centerpartiet om vem som först ska få försämra arbetsvillkoren ytterligare för ungdomar. Härom veckan kom regeringens utredare Lil Ljunggren Lönnberg med ett förslag om att införa en låg "introduktionslön" för att få in ungdomar på arbetsmarknaden.

Det färska franska exemplet med massprotester inför liknande förslag avskräcker tydligen inte. Ungdomarna ska få betala för de europeiska regeringarnas ekonomiska experiment som har gett kontinenten en långvarig, hög arbetslöshet.

Ofrivillig arbetslöshet är inte bara jobbigt för den som drabbas. Det är dessutom ett brott mot Artikel 23 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som bland annat slår fast att alla "har rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden och till skydd mot arbetslöshet".

Det ligger i tiden att straffa de arbetslösa för att på så sätt minska arbetslösheten, men den strategin har visat sig vara ganska verkningslös. Den som skriver många jobbansökningar får inte nödvändigtvis fler jobb. Samtidigt är det just de mest energiska jobbsökarna bland de arbetslösa som mår sämst. Som portalen Arbetsfornedringen.tk skriver: (fortsättning om du klickar på rubriken)

Har den globala marknadsanpassningen hindrat samhällsutvecklingen?

(från 2005)

"Det finns inget alternativ" hette det en gång när vi började vandra på den totala marknadsekonomins "enda väg". Marknadsanpassningen, den och inget annat, skulle ge oss utveckling genom en högre ekonomisk tillväxt. Men vad har hänt? Det har hittills inte blivit någon bättre utveckling, inte ens i form av ökad tillväxt.

Kejsaren har inga kläder. Åtminstone inga som syns.

Samhällsutvecklingen i Sverige och Världen har visserligen gått framåt på många sätt under de senaste årtiondena. Precis som tidigare under historien

Men om vi tittar på takten för utvecklingen så har den generellt sett varit långsammare under marknadens senaste jubeltid än under den föregående perioden, alltså innan frisläppta marknadskrafter blev en nygammal modefluga.

Det här gäller även om vi använder de "accepterade" statistiska måtten för att beskriva utveckling. Även dessa kurvor har börjat sloka, likt en trött blombukett i unket vatten.

(fortsättning om du klickar på länken)

Historien avslöjar frihandelsmyten

(från 2005)

Du är på besök i ett u-land för att utvärdera landets politik. Landet har världens högsta tullar. Större delen av befolkningen får inte rösta. Röstköp och valfusk är utbrett.

Landet har aldrig anställt en enda ämbetsperson genom en öppen process. Dess offentliga finanser är skakiga, med skuldproblem som oroar investerarna.

Det finns ingen konkurrenslag, den röriga lagen om bankrutter har avskaffats och utlänningar har ingen rätt till kopieringsskydd, copyrights.

Kort sagt, landet gör precis tvärtemot Internationella Valutafondens (IMF:s), Världsbankens och Världshandelsorganisationens (WTO:s) och de internationella investerarnas råd.

Låter det som ett recept för en utvecklingsmässig katastrof? Inte, då. Landet är USA, bara det att tidpunkten är runt 1880, när dess inkomstnivå låg i linje med dagens Marocko och Indonesien. (klicka på rubriken för fortsättning)

Marknadsfria lösningar på bostadsbristen

(från 2004)

Det behövs fler billiga lägenheter i tätorterna. Bostadsbristen, som tidigare var begränsad till storstädernas centrala delar, har nu spritt sig till småstäderna. Fortfarande finns det kommuner med balans eller överskott i bostadsbeståndet, men de blir allt mer sällsynta. Många av förslagen till lösning på krisen skulle göra situationen ännu värre för de låginkomsttagare som söker bostad. Men det finns även lösningar som inte drabbar dem. (klicka på rubriken för fortsättning)

Tacka de arbetsskygga!

(från 2004)

Det skälls alldeles för mycket på det fåtal människor som frivilligt går arbetslösa och lyckas leva på stämplingspengar och bidrag i ett allt snålare regelverk. De som skäller verkar glömma att i det ekonomiska system som vi lever i krävs det en "jämviktsarbetslöshet" (det heter faktiskt så) för att hålla inflationen nere på byråkraternas riktmärke. (klicka på rubriken för fortsättning...)

Marknadskrafter mot de arbetslösa

(från 2004)

Det är alldeles för lätt att vara arbetslös, tycker makthavarna. Vi måste göra det jävligare för de arbetslösa, för annars kanske de börjar gilla arbetslösheten. (klicka på rubben för fortsättning)

Världskapitalismens tillväxtproblem

(från 2004)
De människor som vill låta marknadskrafterna styra ännu mer över vår värld använder gärna ekonomiska argument. Farten på den ekonomiska utvecklingen, tillväxten, har aldrig varit så hög som nu och därför måste vi fortsätta marknadsanpassningen av världen, heter det ibland. Marknadsanpassning är bra för tillväxten. Och tillväxten är bra för alla. (klicka på rubriken för forts...)

EMU är ett steg i fel riktning

(från 2003)

EMU handlar inte bara om att byta valuta från krona till euro. Det handlar också om att byta till ett nytt sätt att styra delar av ekonomin. Detta nya sätt är mer centraliserat och därigenom blir ekonomin mindre folkstyrd. (forts....)

USA och oljan

(från 2003, klicka på rubriken för full text)

Den amerikanska ekonomin har utvecklat ett beroende av en ständigt ökande tillförsel av olja. Eftersom konsumtionen vida överstiger den egna produktionen måste stora mängder importeras. Många av de största företagen i oljebranschen är amerikanska. Flera nyckelpersoner i den amerikanska regeringen har ett förflutet i dessa företag.

Argumenten för klyftor allt färre

(från 2003, klicka på rubrik för full text)

Den ekonomiska liberalisering som har skett under de senaste åren har inte förbättrat samhällsekonomin på något mätbart sätt. Den sociala och ekonomiska utvecklingen går fortfarande framåt, men knappast snabbare än förut. De senaste årens forskning tyder dessutom på att de ökade klyftor vi har fått inte bara är dåliga för de fattiga i samhället, utan också för samhället som helhet.

Den tjurande eliten

(från 2003, klicka på rubriken för full text)

Folkomröstningen är över. Även om det inte var världens viktigaste fråga vi blev betrodda att bestämma över, så var det ju alltid något. Man tar det man får. Resultatet var intressant i sig, men ännu ljudligare var väl den näsknäpp som drabbade Staten och Kapitalet.

En skur verbal gatsten mot IMF

(från 2003, klicka på rubriken för full text)

Ekonomi är ett område som omges av ett kompakt skal av nyliberala myter. Den som kanske gjort mest för att skärskåda dessa myter på senare år är professorn, förre chefsekonomen på Världsbanken och 2001 års pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (som felaktigt brukar kallas Nobelpriset i ekonomi), Joseph Stiglitz. I sin bok Globalization and its discontents får vi ta del av den process som journalisten Greg Palast i sammanhanget kallat "debriefing". Alltså ett slags posttraumatiskt terapisamtal, som Stiglitz har fört med omvärlden sedan han avgick från sin post på Världsbanken 2000, inför hotet att få sparken.

Naturliga brott mot mänskliga rättigheter

(från 2002, klicka på titeln för fortsättning)

Brott mot mänskliga rättigheter förekommer i alla länder. Vi ignorerar dem lätt och finner gärna naturliga förklaringar till dem. Men det är trots allt få som öppet förespråkar brotten. Ett undantag är den mänskliga rättighet som står som artikel 23 i FN-deklarationen, rätten till arbete. I de marknadsliberala ekonomiska teorierna är det grundläggande att arbetslösheten "på kort sikt" måste få finnas. Man talar om den "naturliga" arbetslösheten.